onedirectionnnovell

Liam 30 år.

Jasmine 29

Ellen 28

kajsa 27

Louis 32

Harry 29

Niall 30

Zayn 30.

---

Jasmines perspektiv.

när jag fyllde 20 fick jag min första son Lucas Harry Payne. Hon är nio är gamal idag och spelar fotboll hela tiden. Han är lång för sin ålder och har samma färg på håret som sin far. När jag va 23 och Luke va 3 fick han en lillebror,  Fredric (Freddie) och han vill vara exakt som sin storebror. Men det dom båda älskar mest i hela världen är deras lilla syster Amelia. Amelia är även Liams lilla ögonsten. Han är en bra pappa och en ännu bättre man. Han älskar att vara ute och spela fotboll med killarna samtidigt som han älskar att läsa prinsess sagor för Amelia. Vi bor lite untanför London i ett barnvänligt område. Det är en stor vit villa och det ligger ganska nära både Harry och Niall's famlijer. Varken Niall eler Harry har gift sig. Men dom har båda skaffat Familj. Harry's flickvän är inte någon mindre än min egna låtsas sysster , Kajsa. Dom har en liten son på ett halv år. Niall's tjej  är gravid med parets andra dotter. Hon är i åttonde månaden.  Louis och Zayn bor kvar i centrala London. Dom är båda singlar.

.

Louis och Ellen  var tillsammans ett bra tag , fast sedan  Ellen bestämde sig Ellen för att flytta till Lund och plugga på universitetet. Och under tiden hade Louis mycket med bandet. Dom fösökte i början men sedan rann allt ut i sanden. Men dom är fortfarande vänner , och Ellen är här så ofta hon kan. Hon spenderar mycket tid med Våra barn också. Eftersom hon är singel och är gudmor till Freddie. Drt ahr hänt mycket på 12 år. Men en sak som är den samma är One Direction. Men man kan inte precis kalla det ett pojkband längre. Det gick spickrakt upp för bandet. Etta på listor över hela världen, miljontals fans och priser i hundratals. några år efter dom släppt 'What makes you beautiful' La sig hysterin. Men killarna fortsatte med musiken och dom var långt ifrån bortglömda.

.

Jag är mamma och fru. För tolv år sedan. Kunde ni se mig som det då? Liam förändrade mitt liv på så många sätt. Han tog mig ur mitt missbruk och jag har inte fallit tillbaka en ända gång. Och jag har Liam att tacka. Så med dessa orden vill jag avsluta min historia... Jag älskar dig Liam Payne. Nu då och föralltid.

---

Detta var sissta delen blev inte alls nöjd ... men men.

Jag kommer antagligen börja på en ny , så håll utkik i veckan :)

Jag stod framför speglen iklädd den långa vita klänningen. Jag stod på ostadiga ben och granskade mig själv. Klänningen var enkel men mycket vacker. Det var två år sedan Liam friat nu. Under tiden hade vi hunnit flytta tillsammans och jag var även gravid. Fast bara några månader in , så min mage syntes inte än. Jag hade håret uppsatt och det hade tagit Ellen två timmar att göra uppsättningen. Hjärtat dunkade så mycket så jag trodde det skulle  hoppa ur bröstet.

- Det är dags nu! sa Ellen och jag nickade. Jag var krit vit i ansiktet och mina ben skakade medan jag gick fram till dörren.

- Vänta , du har glömt din mammas halsband! utbrast Ellen och sprang och hämtade det. Hon satte det runt halsen på mig och jag fingrade lite på det.

- Jag måste gå till Harry nu , men vi ses sen! sa hon och skyndade sig iväg. Hon och Harry skulle gå in först. Eftersom Harry va Liams bestman och Ellen var min maid of honor. Så va även Kajsa och Zayn. Ja... Jag och Kajsa hade blivit vänner. Fast jag lät fortfarande inte henne komma allt för nära Harry. Låten började spelas och dom stora träportarna in till kyrkan öppnades. Jag såg Ellen och Harry försvinna in i den enorma kyrkan och sedan Kajsa och Zayn.

- Är du redo? frågade pappa och tog mig under armen.

- Jag tror aldrig jag kommer bli redo. Sa jag och skrattade nervöst. Alla i kyrkan stod upp och nu var det min tur att gå. Det ända jag tänkte va "du för inte trilla" om och om igen. Alla stirrade på mig. Men jag vågade inte möta någons blick. När jag va nästan längst fram vågade jag ändå titta upp. Jag mötte Nialls blick och han log med hela ansiktet och jag andades ut lite. Sedan såg jag Liam. Han stod i frack längst fram med Harry och Zayn bakom sig.  Kajsa och Ellen stod också framme vid altaret med vars en bukett i händerna. Pappa överlämnade mig till Liam och gav mig en puss på pannan. Prästen babblade på men jag kunde inte konsetrera mig på det, jag försökte hålla benen stilla och stå rakt upp.

- Liam James Payne , tager du denna Jasmine My Lisén till din äkta maka och älskar henne i nöd och lust? frågade den långa och smala prästen.

- Ja. Svarade Liam högtidligt.

- Jasmine My Lisén , tager du denna Liam James Payne till din äkta make och älskar honom i nöd och lust? sa han och kollade på mig.

- Ja! fick jag fram. Liam log och trädde på ringen på mitt finger.

---

Detta var den näst sissta delen :)

- Wow , Liam kommer svimma! sa Ellen när jag stod färdig framför speglen.

- Nja, men jag gillar mitt hår! sa jag och blinkade mot henne.

- Klockan är sju nu, ska vi går ner? frågade hon och jag nickade. Jag satte på mig mina pumps som var i samma färg som klänningen och gick ner. När jag kom ut såg jag Liam stå lutad mot en limousin iklädd kostym.

- Du ser helt fantastisk ut , är du verkligen min tjej? sa Liam när jag kom fram till honom.

- Tänk för att det är det! sa jag och kysste honom.

- Liam vad är det? frågade jag och han log stort.

- Ingenting , inget alls! sa han och kysste mig på pannan. Ett leende spred sig på mina läppar och jag lutade mig mot Liams axel.

- Liam , du är bäst. Har jag sagt det någon gång? frågade jag och han skrattade lite.

- Nej du har du nog inte , men ja jag är ganska bra! sa han och log så att jag bara smälte.

.

Limousinen stannade utanför en av Londons lyxigaste resturanger mitt i city. Jag hade varit där en gång innan med pappa men jag kunde inte komma ihåg vad den hette. Liam tog mig i handen och vi gick in tillsammans. Eftersom det va en fin resturang fanns där ofta mycket kändisar så där stod kanske 3 papparazi fotografer. Direkt när dom såg Liam började det blixtra i kamerorna. Jag trodde Liam skulle skynda sig in på resturangen. Men nej , han vände sig mot mig och kollade in i mina ögon. Sedan kysste han mig. Det var en passionerad men ivrig kyss. Sedan tog han mig i handen igen och vi gick in.

- Jag har bokat bord i  Liam Payne, sa Liam till hovmästaren.

- Ja, det lite avskilda? frågade han och Liam nickade. Då kan ni följa med mig Mr.Payne. fortsatte han. Jag fnissade lite tyst. Det lät så roligt med Mr.Payne. Liam hörde det och skrattade lite tyst han också.

.

Liam tappade gafflen på golvet för tredje gången ikväll och jag tittade skeptsikt på honom.

- Liam seriöst , vad är det? frågade jag och han tittade lite plågat på mig.

- Jo Jasmine , jag måste berätta en sak.. Eller snarare fråga, sa han och rotade i sin ficka. Jag tänkte.. fast nej det kunde det inte vara..men kanske. Han gick ner på knä och jag kände tårarna rinna ner för  kinderna.

- Jasmine My Lisén, vill du gifta dig med mig? frågade han nervöst och höll upp en diamantring. Tårarna sprutade ut när jag sakta nickade.  Jag böjde mig fram och Liam satte på ringen på mitt finger. Sedan kysste jag honom. Det va den bästa kyssen vi någonsin haft. Glädjen inom mig kan inte beskrivas med ord. Jag hade precis sagt ja till den männsikan jag älskade mest i hela världen.

- Jag älskar dig Liam James Payne! sa jag ock kysste honom igen.

---

Vet inte om jag kommer skriva ett eller två inlägg till. Men den är nära slutet nu. och jag har inte kollat igenom stavfel osv eftersom jag börjar snart!

Kram!

Sedan gick jag snabbt upp till Liams lägenhet. Jag ringde på och när han öppnade stod han i bara ett par mujkis byxor.

- Hej! sa han och log. Jag log tillbaka och kysste honom. Jag kände något bubbla upp i mig och jag kunde inte slita mig ifrån Liam. Istället hamnade vi i hans säng.

- Jag älskar dig. Sa han och jag ryckte till.

- Jag trodde du sov. Sa jag och vände mig om så att vi låg öga mot öga.

- Då trodde du fel. Sa han och log ett Liam leende.

- Jag älskar dig med föresten. Sa jag och han kysste mig på läpparna.

- Låt mig bjuda dig på middag imorgon? sa han när vi avslutat kyssen.

- Visst.

.

När jag vaknade nästa morgon låg jag ensam i den stora sängen. Jag drog på mig Liams mjukisbyxor som han haft dagen innan och knäppte på mig min behå. Sedan gick jag ut i köket. Jag hittade en lapp och när jag läst klart log jag. "Ute och gymmar med Harry , om du har gått innan jag kommer tillbaka så hämtar jag dig vid sju. Ha på dig något riktigt fint (du är alltid fin). Och ring Ellen för hon har försökt nå dig hela morgonen. Älskar dig. Puss!". Jag kollade på klockan. Shit , den va redan ett. Jag fick brottom med att ta på mig mina jeans och mitt linne. Kavajen lämnade jag i Limas lägenhet eftersom det blev alldeles för varmt med den. Igentligen var det för varmt med jeans också. Men jag hade ju inte direkt något val. Sen tog jag en flaksa vatten ur Liams kylskåp och begav mig till Ellens lägenhet.

.

- Hej , förlåt att jag är sen! sa jag när Ellen öppnade dörren. Jag gav henne en kram och hon log.

- Det är lugnt , ska vi dra in till stan då? sa hon och jag nickade.

- Jag måste hitta en ny klänning. Liam ska bjuda ut mig ikväll. Och om jag känner honom rätt så har han något på gång. Sa jag och skrattade lite.

- Så ni är tillsammans igen? sa Ellen med ett leende på läpparna.

- Ja. Sa jag och skrattade lite generat. Men hon bara log och la amren om mina axlar. Det kändes rätt, Ellen var inte som Elvira och som många andra tjejer. Hon var ärlig och allt annat än falsk. Och det var precis det jag behövde.

.

Efter många timmars letande hade jag hittat den perfekta klänningen. Den va ljus ljus rosa , näst intill hudfärgad. Det va en tubtopps klänning med silverdetaljer. När vi va klara i stan drog vi båda hem till mig. Jag hoppade in i duschen medans Ellen valde skor. Jag tog en snabbdusch men rakade mig ändå nogrant. Sedan tog jag en handuk runt kroppen och gick ut. Ur mitt badrumsskåp tog jag fram ne body lotion som luktade cocos och smörjde in hela mig.

- Gud vad gott du luktar! utbrast Ellen när jag kom ut ur badrummet. Jag skrattade åt henne.

- Boddy lotion! sa jag och hon nickade.

- Sätt dig så torkar och fixsar jag ditt hår! sa hon och jag satte mig lydigt. Hon torkade det nogrant och sedan gjorde hon luftiga lockar på mig. Jag beundrade hennes skicklighet och håret blev magiskt.

- Du måste göra det där oftare! sa jag och hon log.

- För jag sminka dig också? frågade hon och jag nickade.

- Ja , fast jag vill inte ha för mycket. Sa jag och hon nickade ivrigt.

.

- Wow , Liam kommer svimma! sa Ellen när jag stod färdig framför speglen.

- Nja, men jag gillar mitt hår! sa jag och blinkade mot henne.

- Klockan är sju nu, ska vi går ner? frågade hon och jag nickade. Jag satte på mig mina pumps som var i samma färg som klänningen och gick ner. När jag kom ut såg jag Liam stå lutad mot en limousin iklädd kostym.

- Du ser helt fantastisk ut , är du verkligen min tjej? sa Liam när jag kom fram till honom.

- Tänk för att det är det! sa jag och kysste honom.

Kvällen va här. Jag hade fixat mig i tre timmar minst. Jag va fruktansvärt nervös. Zayn och Harry skulle hämta mig om 10 minuter så jag drog det sissta draget med mitt rosa läppstift och grankade mig i den stora speglen. Jag hade provat hur mycket kläder som helst. Men tillslut hade det blivit ett svart linne med en svart kavaj över, blåa jeans, mina lita-shoes och en rosa kuvertväska som matchade mina läppar. Min outfit var enkel men ändå fin. Mobilen vibrerade på bordet och jag tog upp det.

- Hej , kom ner vi är här! sa Zayn och jag kände hur tusen fjärilar började flyga runt i magen.

---

Jag sa Hejdå till pappa och gick på skakiga ben ner till den mörka bilen. Harry satt vid ratten och jag hoppade in därbak.

- Du är snygg ikväll! sa Harry.'

- Tack detsamma! Sa jag och blinkade till honom. Han hade ett par svarta jeans och en blå piké tröja. Zayn hade svarta jeans och en mörkbrun långärmad tröja.

- Let's go to Ed Sheeran! sa Harry och tryckte på gasen. Zayn skrattade lite tyst och jag fick ett stort leende på läpparna när jag hörde det.

- Vad gör dom andra killarna ikväll då? frågade jag mest för att få igång en konversation.

- Niall och Liam skulle bara chilla och Louis skulle träffa Ellen. Sa Zayn och jag kom och tänka på Ellen. Jag hade inte träffat henne på ett tag. " Träffas imorn?" jag skickade smsett till henne och la sedan ner mobilen.

.

Konserten hade varit helt fantastiks. Efteråt hade jag fått gå backstage och fått lite tid att hänga med Ed. Det va mäktigt faktiskt. Även om jag inte var ett galet fan och faktiskt kunnde hålla en normal konversation med Ed var jag ändå helt tagen efteråt. Zayn och Harry skrattade åt mig men vadfan , jag fick ju träffa Ed?!

.

Vi kom hem runt 11 och jag kände mig inte trött alls. Så jag bad om att att få följa med till deras lägenheter och spendera lite tid med Liam.

- Nöjd med kvällen? frågade Harry och jag nickade ivrigt.

- Ja helt sjukt nöjd. Tack som fan! sa jag och log som ett fån. Jag hoppade ur bilen och det gjorde Harry och Zayn också.

-Hejdå grabbar! sa jag och gav dom vars en puss på kinden. Sedan gick jag snabbt upp till Liams lägenhet. Jag ringde på och när han öppnade stod han i bara ett par mujkis byxor.

- Hej! sa han och log. Jag log tillbaka och kysste honom. Jag kände något bubbla upp i mig och jag kunde inte slita mig ifrån Liam. Istället hamnade vi i hans säng.

- Vad du ser glad ut! sa Harry och gav mig en bamsekram.

- Jag och Liam är tillsammans igen.

- Vad skönt att höra. Sa han och gav mig en till kram. Men jag hörde en viss sorgsenhet i hans röst. Jag fick ett stygn av dåligt samvete. Men när Harry log sitt underbara leende kunde jag inget annat än att le jag med.

- Så flytten till sverige är inställd då? sa Harry och log förhoppningsfullt.

- Yes , jag kan ju inte lämna min homie sådär! sa jag och blinkade med ena ögat.

.

- Klart vi kommer! sa Zayn och log.

- Tack , säg till Niall och Louis också, hälsa Niall att det blir hur mycket mat som helst. Sa jag och och alla tre skrattade.

- Liam då? frågade Zayn lite försiktigt.

- Honom kan jag säga till själv. Sa jag och log. Zayns förstod direkt och sprack upp i ett stort leende.

- Grattis! sa han och gav mig en kram. Jag såg hur Harry tittade ut genom fönstret.

- Gick det bra i studion? frågade jag för att byta samtalsämne. Zayn tog ett bett av sin muffins som han beställt.

- Jodå det gåt bra. Det va mest Liam som sjöng idag. Sa Harry och leendet var tillbaka. Säga vad man vill , men Harry va inte den långsinta typen.

- Jasmine , vi har ju glömt fråga dig. Sa Zayn och sprack upp i ett ännu större leende. Han gav Harry en menande blick och han fattade direkt.

- Vad? sa jag.

- Ed spelar här i London imorn och vi vet ju hur mycket du älskar honom. Så? sa Harry och jag hoppade upp från min stol och slängde mig runt Harrys hals.

- Klart jag vill! sa jag och nu kramade jag Zayn.

- Jag känner ju ed , så vi fick backstage biljett också. Sa Harry och jag kände hur mycket jag tyckte om dom två personerna som satt mitt imot mig. Jag hade ju kunnat fixa biljetterna själv. Men att dom ansträngt sig för mig gjorde mig nästan rörd.

- Det va väl här du träffade Ed första gången? frågade Harry och jag nickade ivrigt.

- Ja, jag blev helt paff när han bara stod här.

- Du skulle ha sett din min , den va oslagbar. Sa Harr och skrattade lite.

.

Kvällen va här. Jag hade fixat mig i tre timmar minst. Jag va fruktansvärt nervös. Zayn och Harry skulle hämta mig om 10 minuter så jag drog det sissta draget med mitt rosa läppstift och grankade mig i den stora speglen. Jag hade provat hur mycket kläder som helst. Men tillslut hade det blivit ett svart linne med en svart kavaj över, blåa jeans, mina lita-shoes och en rosa kuvertväska som matchade mina läppar. Min outfit var enkel men ändå fin. Mobilen vibrerade på bordet och jag tog upp det.

- Hej , kom ner vi är här! sa Zayn och jag kände hur tusen fjärilar började flyga runt i magen.

- Jo, möt mig vid vårt starbucks vid 6.

- Okej , vi ses då! sa han och la på. Jag kolla mig i speglen och beundrade den vackra klänningen. Den satt helt perfekt.

- Kom ut jasmine , så vi får se! sa Kristen utanför. Jag gick ut och fick se Kristen stå en den vackraste klänningen jag någonsin sett.

- Du ser helt fantastiks ut.

Efter att ha provat hur många klänningar som helst hade klockan hunnit bli halv sex. Jag sa hejdå till Kristen och Kajsa och styrde mina steg mot starbucks. Det var en härlig sommarkväll och alldeles lagom varmt. Jag gick med hörlurar i och kände bara mig allmänt lycklig. Jag gick igenom en park och överallt satt där kärlekspar som åt glass tillsammans eller bara låg på en filt och myste. Om allting ändå hade varit så enkelt. Men nä, jag går och kärar ner mig i en super känd pojkbands artist. Jag skrattade lite för mig själv. Plötsligt kände jag ett par starka armar runt mig. Jag fick panik och började skrika. På någon sett fick jag ur hörlurarna ur öronen och jag vände mig om. Där stod Liam och Andy och skrattade. Jag tittade surt på dom. Men när Liam böjde sig ner och kysste mig försvann all ilska och jag la armarna runt hans nacke.

---

Har två saker att säga.

1. Jag har inte orkat rätta delen eftersom jag är sjukt trött. Så klaga inte på stavfel osv. haha!

2. Och ang uppdateringen så är jag verkligen hemskt ledsen. Men just dessa veckorna i nian är tuffa , tyvärr. Gör så gott jag kan.

Kram!

- Jag älskar dig. Fast du är korkad ibland. Sa jag och log.

- Du vet inte hur bra det känns att höra dom orden igen. Och jag kommer kämpa för att du ska vara min föralltid. Sa han och kysste mig mjukt på läpparna. Mina "sverige-tankar" var som bortblåsta och jag kände mig lycklig i detta nu. Det var Liam och Jag. Det va så det skulle vara. Alltid.

"Ring mig när du vaknar , puss" skrev jag på en lapp som jag la på bordet. Sedan drog jag på mig mina uggs och gick ner. Jag hoppade in i en taxi som lägligt nog hade kommit körandes precis. Det va alldeles för varmt med uggs och jag bad chauffören skruva på ACn.

.

- Då åker vi! skrek kristen från hallen. Jag drog det sissta draget med mascara och snörade på mig mina lita-shoes. Jag hade på mig blåa jeans och en vit topp. Runt halsen hade jag ett halsband jag fått av min bror efter han varit i Usa.

Jag gick ut i hallen där både Kristen och Kajsa stod klara. Kajsa hade svarta jeans och en rosa/hudfärgad korsett. Till det hade hon ett par svarta heels och en svart chanel väska.

- Vad snygg du är Jasmine , nu drar vi! sa Kristen och hela hon lyste av lycka. jag log mot henne. Även om jag inte gillade detta så tänkte jag inte förstöra. Bara lite.

- Du ser ut som en hora. Viskade jag till Kajsa. Hon tittade på mig och jag log bitchigt mot henne.

.

Mobilen ringde när jag stod i omklädningsrummet med en lila klänning på mig.

- Hej, svarade jag utan att kolla på displayen.

- Hej , vad gör du? Sa Harry i andra luren.

- Jag står och provar en klänning, du själv?

- Är i studion, kan vi inte ta en fika och prata sen? frågade han och jag kom på vad jag sagt till honom om sverige.

- Jo, möt mig vid vårt starbucks vid 6.

- Okej , vi ses då! sa han och la på. Jag kolla mig i speglen och beundrade den vackra klänningen. Den satt helt perfekt.

- Kom ut jasmine , så vi får se! sa Kristen utanför. Jag gick ut och fick se Kristen stå en den vackraste klänningen jag någonsin sett.

- Du ser helt fantastiks ut.

Klockan va runt tolv när vi kom hem. Jag gick rakt in på mitt rum och drog av mig dom osköna klackarna. Sedan drog jag av mig klänningen och la mig i sängen. Jag han precis lägga mitt huvud på kudden och blunda innan telefonen ringde. Jag tog upp iphonen och till min förvåning va det Niall som stod på skärmen.

- Hej. Sa jag med en trött röst.

- Du måste komma hit, Liam har gjort något riktigt dumt. Sa han stessat.

- Vad har det med mig att göra?

- Bara kom , snälla! sa Niall och jag hörde hur stessad han var.

- Okej jag är påväg.

---

Jag drog på mig jeansen som hängde över stolen. Sedan tog jag en tjocktröja från garderoben och stoppade ner fötterna i mina uggs. Jag tog min mobil i handen och sprang ner till gatan. Det kom en taxi körande. Jag vinkade till mig den och killen i bilen stannade. Jag hoppade in och bad honom köra snabbt till killarnas lägenheter. Det tog kanske fem minuter innan jag va framme. Jag hade redan betalat så jag slängde mig ur taxin. Jag antog att dom var i Liams lägenhet så jag sprang upp dit. Men den va tom. Så jag fortsatte mot Nialls. Den va också tom. Sen gick jag till Zayns. Jag kände på hantaget. Det va öppet.

- Lugna dig, Liam! hörde jag Zayn säga. Jag kom in i vardagsrummet och där stod Niall och försökte hålla undan Liam från Zayn. Zayn va blodig på näsan och Liam va full. Det kunde man se på långa vägar.

- Liam , vad har du gjort? frågade jag och alla tittade förvånat på mig. Dom hade inte märkt att jag kom in.

- Jasmine, det är inte.. Sa Zayn men jag hyschade honom.

- Du har druckit , vad fan tänkte du på. Har du glömt att du bara har en jävla njure! Sa jag. Jag va helt förstörd. Tänk om det skulle hända Liam något. Tänk skulle hans kropp ta mycket skada på grund av detta.

- Nej , det har jag inte glömt. Sa han sluddrigt.

- Och varför är din hand blodig? frågade jag sedan.

- för att.. Sen han han inte mer.

- För att han tror att du har varit hos mig hela tiden. Han tror att jag har "gömt" dig. Säg att det inte är så. Sa Zayn och jag hörde hur paniken tog över i hans röst.

- Nej det är inte sant, jag har inte ljugit Liam! Sa jag sedan gick jag. Eller snarare sprang. Tårarna rann och jag sprang mot Harrys lägenhet. Jag höll ringklockan inne och väntade tills någon öppna.

- Vad är d..vad har hänt? sa Harry när såg mitt ansikte. Han drog in mig i en kram och jag kunde inte sluta gråta.

- Zayn och Liam har haft slagsmål. Snyftade jag fram. Harry tittade skeptiskt på mig.

- Skojar du? Sa han.

- Nej. Du måste gå dit. Du och Louis måste gå dit. Ni måste lösa det. Det får inte komma något imellan er fem. Sa jag snabbt.

- Louis , vi har lite problem , vi måste dra till? han tittade på mig.

- Zayns lägenhet.

- Vi måste dra till Zayns lägenhet! skrek han till Louis. Han kom ut från vardagsrummet och när han såg mig skyndade han sig med att ta på skorna.

- Vänta här , vi kommer snart! sa Harry och dom båda lämnade lägenheten.

.

Jag satt i köket. Jag hade inte orkat tända lampan så jag satt i mörkret. Det hade gått cirka en timme sedan dom lämnade lägenheten. Jag va orolig. Jag va orolig för Liam och jag va orolig för Zayn.  Jag hoppades för allt i världen att dom skulle lösa det. Och om dt betydde att jag behövde lämna killarna fick jag göra det. Det fick inte hända något mellan killarna. Det va så mycket som stod på spel. Kariären, fansen , musiken ja allt. Och jag tänkte inte vara den som stod ivägen för dom. Även om jag älskade både Zayn och Liam på två helt olika sätt så var för deras bästa att lämna. Ju mer jag tänkte på det ju säkrare lev jag på att det var dags att flytta tillbaka till Sverige.

- Har du städat? frågade Pappa.

- Ja , fast bara lite. Sa jag oc han skrattade.

- Jag tycker då inte det är lite , allt skiner ju! sa han och la armen om mig. Jag log stolt och kände mig som en femåring.

- Kan vi inte göra något bara du och jag? frågade jag pappa. Han skruvade lite på sig.

- Jag måste jobba nu , men ikväll? Kan vi inte gå ut och äta? frågade han och jag nickade

---

- Wow! sa pappa när jag kom ut från mitt rum. Jag log mot honom och han log tillbaka. Jag hade fixat mig hur länge som helst. Det hade tagit tid att bestämma klänning. Men till slut hade det blivit en blå långklänning. Till det hade jag ett par svarta skor med en rosett längst fram. Jag hade även tagit på mig örhänge vilket jag nästan aldrig använde. Halsbandet och ringen hade jag fått av mama när jag fylle 17 och väskan hade jag köpt höromdagen.

- Ska vi gå eller? frågade jag och pappa nickade. Han tog på sig sina lackade skor som hörde till kostymen han bar. Det såg nästan ut som vi var ett par. Förutom att pappa såg liiite för gammal ut för mig. Vi gick ut och där stod pappa limousin och väntade på oss. Vi satte oss tillrätta och chauffören började köra. Pappa hällde upp ett glas champagne till sig själv och gav ett till mig.

- Du är tillräckligt gammal nu. Sa han och log.

.

När vi kom ur bilen stod där massor av fotografer. Jag hade börjat vänja mig vid papparazis nu eftersom dom hängde efter mig rätt mycket efter det skrevs om mig och Harry. Jag brukade ofta gömma mig för kamerorna. Men ikväll kände jag mig vacker och jag tog pappa under armen och gick långsamt in så att fotograferna skulle få några bilder. Pappa var också van eftersom han var framgångsrik multimiljonär.

.

Vi satt och väntade på våran mat och pappa tittade allvarligt på mig.

- Pappa vad är det? sa jag.

- Jo, jag och Kristen ska gifta oss. Sa han och väntade på min reaktion.

- Är inte ni redan gifta? frågade jag förvånat.

- Nej. Sa han och skrattade lite.

- Okej , grattis då. Sa jag och det blev tyst. Som tur va kom servitrisen och bröt tystanden.

- Varsegod herrn , hoppas det smakar! sa hon och satte ner tallriken framför pappa. Sedan satte hon ner en likadan tallrik framför mig. Jag tackade och satte ner gafflen i köttbiten.

- När då? frågade jag och han tittade upp.

- Vadå , när då? sa han.

- När ska ni gifta er?

- Om tre veckor. Sa han och log stort.

- Mår du bra gör jag! sa jag och han la sin hand på min.

- Jag älskar dig min ängel.

- Jag äslakr dig med pappa. Och jag har saknat dig.

.

Klockan va runt tolv när vi kom hem. Jag gick rakt in på mitt rum och drog av mig dom osköna klackarna. Sedan drog jag av mig klänningen och la mig i sängen. Jag han precis lägga mitt huvud på kudden och blunda innan telefonen ringde. Jag tog upp iphonen och till min förvåning va det Niall som stod på skärmen.

- Hej. Sa jag med en trött röst.

- Du måste komma hit, Liam har gjort något riktigt dumt. Sa han stessat.

- Vad har det med mig att göra?

- Bara kom , snälla! sa Niall och jag hörde hur stessad han var.

- Okej jag är påväg.

- Snyggt gjort där Jazzie! skrattade Harry. Jag log mot honom och sedan drog jag av mig mina jeansshorts och dök i jag med. Vattnet känndes kallt när jag nuddade ytan. Jag kom upp och såg att Zayn va påväg mot mig.

- Du är död Elvira. Sa han samtidigt som han skrattade.

Det hade varit så mycket enklare om Jasmine var arg. Om hon va ledsen och arg. Men nu visade hon ingenting. Om hon va ledsen betydde det i alla fall att hon brydde sig. Men nej. Hennes liv flöt på som vanligt. Ja om man nu kunde kalla hennes liv vanligt. Medan mitt stannade upp. Och allt var mitt fel. Det känndes förjävligt. Och jag hade bara mig själv att skylla.

- Liam? Sa Niall och jag vaknade upp ur mina tankar.

- Ja? sa jag och hon log.

- Är du klar?

- Ja. Svarade jag och drog på mig skorna.

- Du Liam, ta inte detta med Jasmine så hårt. Det kommer lösa sig. Sa han och la en hand på min axel.

- Tack man!

.

Jag vaknade av att någons mobil vibrerade. Jag tog upp Harrys mobil och svarade utan att titta vem det va.

- Hej det är Jasmine!

- eh hej.. Sa Liam på andra sidan luren. Shit. Jag klickade honom men insåg i samma sekund vad jag gjort. Jag kollade klockan och den va 07.30. Varför ringde han såhär tidigt. Sen solg det mig.

- Harry , ni skulle ju iväg. Sa jag och puttade på honom men han vände sig bara om.

- Zayn , klockan är mycket. Sa jag och satte sig driekt upp. Jag kollade shockat på honom.

- Vad? sa han.

- Du va lätt väkt. Sa jag och skrattade lite.

- Ja men jag halvsov bara. sa han och log.

- Du borde nog ringa Liam. Jag kind of klickade honom. Sa jag och sträckte mobil till Zayn. Han reste sig upp och gick in på toaletten.

- HARRY! skrek jag och han satte sig spikrakt upp. Han såg vättskrämd ut och jag fnissade.

- Vad håller du på med? frågade han och såg surt på mig. Hans moronfrilla stod åt alla håll. Vilken den gjorde ganska mycket i vanliga fall också.

- Ni ska på intervju om en timme. Sa jag och han la sig ner igen.

- Åhh jag orkar inte! sa han och drog täcket över huvudet.

- Ja här kan du inte ligga i alla fall , pappa kommer hem om 2 timmar och då ska inte du vara här. Jag kan ju påminna dig om Kajsa! sa jag och han rodnade lite.

- Förlåt för det Jasmine! Sa han och drog ner mig i en kram. Zayn kom in i rummet igen och såg oss.

- Gruppkram! skrek han och hoppade på oss.

-  oh Zayn , du träffade min ja.. kved Harry fram.

- Oups , sorry dude! sa han och reste på sig.

- Harry , du kanske borde klä dig? sa jag och tittade på honom från tåpp till tå där han stod i sina kallingar.

- Bra idé! sa han och gick lite roligt till sina kläder eftersom han fortfarande hade ont.

.

- Pappa! sa jag och kastade mig i hans famn. Han va solbränd och hans vanligtvis mörka hår hade blekts av solen. Jag och papap hade fått så mcyket bättre relation sen jag kom.

- Vad fin du är! sa han. Jag hade på mig en vit sommaklänning med en grön kavaj/ jacka över. Sen hade jag lite amrmband också. Jag släppte honom och log.

- Den klänningen sitter väldigt fin på dig. Sa Kristen och gav mig en kram. Kramen var stel , men det kunde varit värre.

- Tack. Sa jag och hon log mot mig. Sen kom Kajsa. Jag hade fortfarande inte pratat med henne sedan grejen med Harry. Och så skulle det fortsätta att vara. Jga gav henne en blick som kunde döda. Hon insåg att jag inte förlåtit henne så hon gick in på sitt rum.

- Har du städat? frågade Pappa.

- Ja , fast bara lite. Sa jag oc han skrattade.

- Jag tycker då inte det är lite , allt skiner ju! sa han och la armen om mig. Jag log stolt och kände mig som en femåring.

- Kan vi inte göra något bara du och jag? frågade jag pappa. Han skruvade lite på sig.

- Jag måste jobba nu , men ikväll? Kan vi inte gå ut och äta? frågade han och jag nickade.

Jag satt i min stora soffa. Elvira satt tätt intill.

- Är det något fel? Frågade Elvira och tittade på mig.

- Nej.. Eller jo, asså Elvira jag gillar dig jätte mycket... Men jag tror inte vi kan vara vänner sålänge det är såhär mellan dig och Jasmine. Jag menar.. Jag vill inte gå bakom ryggen på en av mina nära vänner. Och det känns som vi gör det. Sa jag och såg hur Elvira tittade ner.

- Jag förstår. Sa hon och reste sig upp. Men du ska veta att du är speciell Niall. Jag har aldrig känt såhär för någon tidigare. Hon gick ut i hallen, tog på sig sin skinnjacka och sedan sina skor.

- Förlåt Elvira. Sa jag och hon nickade. Sedan försvann hon ut genom dörren.

Jasmines perspektiv.

När jag kom ur duschen tog jag på mig matchande trosor och behå. Sedan smörjde jag in mina ben med lotion. Jag satte på mig mina gråa mjukisbyxor, ett randigt linne och körde ner fötterna i mina mystoffler. Sedan gick jag ut i köket för att göra frukost till killarna. Jag gjorde pannkakor och kokade te. När jag gjort halva smeten till pannkakor kom Zayn ut i köket iklädd gråa mjukisshorts.

- Det luktar gott! sa han och satte sig vig bordet.

- Så bra. Svarade jag samtidigt som jag placerade tre tallrikar på bordet.

- Det är inte varje dag man får frukost sarverad! sa han och log stort.

- Vänj dig inte , och hämta Harry jag är nästan klar! sa jag och log jag med.

---

- God morgon sömntuta! sa jag när Harry satte sig vid bordet. Han gav mig en seriös blick och jag brast ut i skratt och det gjorde Zayn med.

- Så vad ska ni killar hitta på idag? Frågade jag och la en klick sylt på min pannkaka.

- Intervjuer och lite plåtningar. Sa Harry och stoppade munnen full med en halvbränd bit.

- Aha!

- Vad ska du göra? frågade Zayn.

- Jag tänkte shoppa och sedan städa lägenheten eftersom Pappa kommer hem från Kenya imorgon. Sa jag och han nickade.

.

- Hejdå , jag ringer dig när jag är klar! sa Harry när han släppte av mig.

- Ja , hejdå snygging! sa jag och smällde igen dörren. Jag tog hissen upp med min feta väska. Utanför dörren stod det tio röda rosor. Jag tog upp dom och låste upp dörren. Jag ställde väskan i hallen och gick in i köket. Där satte jag rosorna i en vas. Sedan läste jag på kortet. "Jag älskar dig! L". Jag log stort. Det va verkligen gulligt med rosor. Men det gjorde inte att jag och Liam belv tillsammans igen. Inte alls.

.

Jag stod framför hallspeglen och granskade min klädsel. Jag va rätt enkelt klädd. Blåa jeans svart topp en kuvert väska och klackar. Enkelt men snyggt. Jag log mot mig själv och öppnade dörren. Jag tog trpporna ner och gick in till stan.

.

Jag gick in på primark och den första jag fick se va Danielle. Jag tänkte först vända om och gå ut. Men sedan ändrade jag mig. Hon verkade trevlig.

- Hej! sa jag och vände blicken mot mig. Hon log så att hon visade sina otroligt vita tänder.

- Hej , Jasmine va? frågade hon.

- Yes. Sa jag och det blev lite tyst.

- Så.. du och Liam? sa hon lite nervöst.

- Nej , inte längre sa jag och log.

- Aha okej. Sa hon och såg lite generat på mig.

- Men ha en tervlig dag och hoppas vi ses igen. Savarade jag och hon log igen.

- hejdå! sa hon och jag gick mot skorna.

.

Det blev en lyckat shoppingrunda och jag kom hem med över 30 kassar. Jag va tvungen att ta en taxi för alla påsar. När jag kom hem va klockan ganska mycket. Sa jag gjorde mig en kopp te och satte mig i det stora vardags rummet. Jag slog på tv och kollade på ett avsnitt av vänner. Mobilen plingade till och jag tog upp den. "Jag , Louis och Ellen kommer till dig nu , hoppas det är okej!" jag log åt smsett från Harry och skickade sedan ett svar med att det gick hur bra som helst.

---

Och bara så ni vet tar jag in alla era förslag/önskemål och försöka göra det så bra som möjligt!

Kram på er!♥

- Jasmine är det du? sa Harry med orolig röst.

- Ja. Sa jag och kände tårarna rinna ner för kinderna. Zayn kom ut i hallen och såg mig. Han satte sig bredvid mig och la en arm om mina axlar.

- Vart är du? sa Harry som också snyfftade.

- Hos Zayn, kan du komma hit? frågade jag och hörde hur han andades ut.

- Jag kommer! sa han och la på.

- Jasmine , vart har du varit? frågade han och jag snyfftade till lite.

- Behandlingshem , jag behövde det. Sa jag.

- Lova att aldrig försvinna sådär igen! sa han och jag log lite.

- Jag lovar , förlåt! sa jag och släppte honom. Han hade ett litet leende på läpparna. Jag kunde inte låta bli att le jag med.

- Harry , jag har saknat dig! sa jag och kramade honom igen.

- Tur att jag är här nu då! Sa han och log ett riktigt stort leende. Zayn kom ut från köket igen och hälsade på Harry. Vi satte oss i soffan och jag fick berätta allt. Om behandlingen och om hur Zayn hittade mig. Eller ja den delen berättade ju Zayn. Men det va skönt. Att få ut det. Harry lyssnade och jag pratade i säkert en och en halv timme. Jag kände mig starkare än jag någonsin gjort förut. Även om jag hade lite ont i magen för allt med Liam. Jag kanske va lite hård. Men jag menade faktiskt allt jag sagt.

- Hade inte vi beställt pizza? frågade Zayn efter ett tag.

- Jo , den har inte kommit än! sa jag och skrattade lite.

- Snubben måste kört fel , vi beställer en gång till. Ska du ha Harry? Frågade Zayn och plockade upp sin telefon ur sin chinosficka.

- Ja.

.

Vi satt mätta och belåtna framför tvn. Det gick någon kass kärleksfilm och ingen tittade igentligen. Vi snackade mest. Min mobil vibrerade för 120e gången. Jag tittade på displayen. " Liam <3" stod det än en gång.

- Jag behöver ta det här. Sa jag och reste mig upp.

- Liam? frågade Zayn och jag nickade.

.

- Hej Liam , vad är det? sa jag när jag svarade.

- Jasmine , snälla lyssna. Svarade han.

- Jag lyssnar.

- Förlåt , förlåt för jag varit världens värsta pojkvän. Jag älskar dig. Det vet du. Sa han nervöst.

- Jag vet, men vi behöver nog en paus. svarde jag.

- Nej , snälla. Sa han och jag fick en klump i halsen.

- Hejdå Liam , vi ses. Sa jag och la på. Jag gick in och satte mig bredvid Harry och la mitt huvud mot hans axel. Han strök mig över håret.

- Det kommer bli bra. Sa han tröstande.

- Jag vet inte..

.

Nästa dag vaknade jag av en hård smäll i sidan. Jag tittade nyvaket om kring mig och insåg att jag låg på golvet. Harry som låg i soffan där jag nyss legat i sträckte nu ut sig ordentligt.

- Tack för den! sa jag och slog till honom i huvudet. Han mumlade något ohörbart och vände sig om. Jag öppnade min resväska och tog ut handuk, necessär och rena kläder. Sedan smög jag tyst in i badrummet för att ta en dusch.

.

När jag kom ur duschen tog jag på mig matchande trosor och behå. Sedan smörjde jag in mina ben med lotion. Jag satte på mig mina gråa mjukisbyxor, ett randigt linne och körde ner fötterna i mina mystoffler. Sedan gick jag ut i köket för att göra frukost till killarna. Jag gjorde pannkakor och kokade te. När jag gjort halva smeten till pannkakor kom Zayn ut i köket iklädd gråa mjukisshorts.

- Det luktar gott! sa han och satte sig vig bordet.

- Så bra. Svarade jag samtidigt som jag placerade tre tallrikar på bordet.

- Det är inte varje dag man får frukost sarverad! sa han och log stort.

- Vänj dig inte , och hämta Harry jag är nästan klar! sa jag och log jag med.

- Hej Zayn! sa hon glatt och gav mig en kram.

- Hej tjejen , ska jag hjälpa dig med väskan? frågade jag och hon nickade. Jag satte väskan och baksätet och sedan hoppade jag in i bilen.

- hej Paul! sa Jasmine när hon också hoppat in.

- Hallå! svarade han glatt.

-  du Paul skulle du kunna unvika att berätta för killarna vart jag varit? Jag vill göra det själv. Sa hon.

- Ja visst! svarade han förstående.

Nu var jag äntligen påväg hem igen. Det hade varit två nyttiga veckor på behandlingshemmet. Jag hade verkligen behövt det , men nu kände jag mig ganska klar för hemfärd. Det känndes tryggt att ha Zayn bredvid sig också. Samtidigt som jag längtade hem fick jag en klump i magen. Jag va tvungen att berätta för Harry vart jag varit. Han va säkert ganska arg på mig. Och det fick mig faktiskt att må lite illa. Jag ville inget hellre än att jag och Harry skulle vara kompisar för alltid.

- Vi är framme! sa Zayn och väckte mig ur mitt dagdrömmande.

- Okej! svarade jag och hoppade ur bilen. Zayn tog ut min väska och vi gick mot hans lägenhet.

.

- Du Zayn , hur är det med Liam? frågade jag lite försiktigt. Eftersomjag igentligen inte ville prata om Liam.

- Jo , han har väl mått bättre. Sa Zayn och jag nickade.

- Okej, kan vi inte äta? Jag är döhungrig! sa jag och Zayn skrattade lite.

- Du börjar låta som Niall! Men jo det kan vi. Pizza? frågade han och jag log stort.

- Jaa pizza! sa jag som en liten femåring.

.

Det knackade på dörren och jag tog för givet att det va pizza-budet. Så jag gick och öppnade. Men där stod ingen pizzasnubbe, utan Liam. Jag spärrade upp ögonen och det gjorde han med.

- Jasmine? frågade han och jag kände hur ilskan bubblade upp inom mig.

- Vad vill du Liam? frågade jag och nu såg jag att även han blev arg.

- Har du varit här hela jävla tiden? Fattar du inte hur orolig jag har varit? sa han ilsket.

- Nej jag har inte varit här hela tiden. Du om någon borde ju veta vart jag varit! sa jag lika ilsket tillbaka.

- Vad menar du?

- "sök hjälp förfan , jasmine". Citerade jag. Jag såg hur hans ilska förvandlades till något helt annat. Han såg svag och blek ut.

- Jag har varit på ett jävla behandligs hem Liam, men inte för din skull! Utan för min vänner och familjs skull. Du kan dra åt helvete Liam. Vet du det? Dra åt fucking helvete! skrek jag och smällde igen dörren. Fan fan fan. Jag skulle ju ta det lugnt ju . Jag hade ju lovat mig själv att vara lugnt. Och nu va jag tvungen att ringa Harry innan Liam gjorde det. Han skulle få höra det av mig och ingen annan.

.

- Jasmine är det du? sa Harry med orolig röst.

- Ja. Sa jag och kände tårarna rinna ner för kinderna. Zayn kom ut i hallen och såg mig. Han satte sig bredvid mig och la en arm om mina axlar.

- Vart är du? sa Harry som också snyfftade.

- Hos Zayn, kan du komma hit? frågade jag och hörde hur han andades ut.

- Jag kommer! sa han och la på.

Jag,Liam och Zayns satt i soffan i vår lägenhet. Det var nu en och en halv vecka sedan vi såg Jasmine. Det hade varit ett rent helvete utan henne. Fast på någon sett kändes det som om hon va i säkerhet. Jag kunde ju inte förlora min bästa vän. Det fanns inte på kartan. Vi sa inte så mycket. Tvn va påslagen men ingen av tittade på programet som gick.

.

Jag tänkte igenom allt en gång till. Vad hade vi sagt till Jasmine den dagen hon försvann? Kanske va det något Elvira sagt som fått henne att försvinna.  Men jag tvivlade på att Jasmine skulle försvinna för något Elvira sagt. Det va då jag kom på det. Jag visste var hon var. Jag va helt säker på det.

- Jag drar hem killar , vi ses sen! sa jag och reste mig upp. Båda nickade utan att säga någonting. Jag drog på mig mina sneakers och gick ut. Jag gick ner och rinde Paul.

- Hej Zayn! svarade han.

- Hej du kan du hämta mig?

- Ja , vart ska du? frågade han.

- Vi tar det när du komnmer, och säg inget till dom andra! svarade jag.

- Okej vi ses om 10! sa han och la på. Jag satte mig på en bänk och tog upp en cigg. Jag visste att det va dåligt för mig och att fansen inte gillade att jag rökte. Men det va lixom inte bara sluta. Men jag hade trappat ner en hel del.

.

Paul Kom och jag hoppade in i den mörka bilen. Jag sa vart han skulle köra och han tryckte på gasen. Det tog kanske en halvtimme innan vi kom fram till en stor park. Jag hoppade ur bilen och gick igenom grindarna. I mitten av parken stod ett stort vitt stenhus. Jag gick i receptionen. Där satt en ganska ung tjej med vit rock på sig. Hon hade blont halvlångt hår och var smal.

- Hej! sa jag och hon log mot mig.

- Hej, vad kan jag hjälpa till med? frågade hon. Hon hade en härlig skotsk dialekt.

- Jag söker efter Jasmine Lisén. Sa jag och hon nickade.

- Hon har besöks tid just nu, hon sitter i det rummet! Sa hon och pekade på ett rum med vit dörr. Jag tackade och började gå dit. Jag knackade försiktigt på dörren.

- Kom in! Sa Jasmine. Hennes röst lät strak och frisk. Jag öppnade och gick in. När Jasmine såg mig spärrade hon upp ögonen. Hon såg rädd ut.

- Hej! Sa jag.

- Zayn vad gör du här? Hur hitta du mig? Har du sagt till Liam eller Harry? frågade hon och jag hörde ett litet stygn av panik i hennes röst.

- Ta det lungt. Jag har inte sagt till någon vart du är. Och eftersom Harry och Liam sökt igenom hela London fanns där inte så många andra ställen du kunde vara på. Svarade jag och satte mig bredvis henne på den rosabäddade sängen. Hennes röda hår var upsatt i en slarvig knut och hon hade en grå långärmad tröja på sig. Hon slappnade av lite och gav mig en kram.

- Jag har saknat dig och jag saknar Harry. Det är bara en halv vecka kvar på min behandlig nu. Sa hon och jag log.

- Vi har saknat dig med. Svarade jag.

.

Jag spenderade flera timmar med Jasmine den dagen. Vi gick i den stora parken och pratade länge. Hon bad mig att inte berätta för Liam och Harry vart hon var. Men hon sa att det var okej om jag sa att hon va i säkerhet. Hennes pappa visste var hon var. Och han var den ända förutom jag då.