Niall? Zayn? Louis? Harry?

Denna novellen kommer INTE handla om Liam. nej så fantasilös är jag inte som väljer samma kille igen. Men vem det komer handla om tänker jag inte berätta än.
Puss

You've got that one thing - del 5

Hej det är Liam!
- Hej, sa jag tyst. 
Är det Abby? frågade Liam på andra sidan.
- Ja, sa jag nästan ohörbart.
Hur mår du?
- Sådär , själv?
Jodå , helt okej. Det var längesen kan man säga, sa han lite stelt.
- Fyra dagar sen, sa jag och skrattade lite.
-  Ja men innan det , sex år va? frågade han och jag kunde höra hur han log.
- Jag trodde inte du skulle komma ihåg mig om vi sågs.
- Hur skulle jag kunna glömma dig Abby , du va min bästa vän sen dagis! sa han glatt.
- Okej , du har rätt.
Vill du gå ut och fika med  mig nu? frågade han.
- Jag vill inte gå ut , men du kan komma hit, sa jag och hörde hur han reste sig. 
Jag kan kommer, sa han och la på.

Jag gick trött in i badrummet och satte på vattnet. jag drog av mig kläderna och insåg att jag hade en stor blodfläck i trosan. Jag tittade förskräckt upp och mötte min egna blick i speglen. Mitt vänstra öga var omringat av en mörk färg. Jag kände att tårarna var påväg igen. Men nej nu fick det vara nog. Jag kunde inte bara gråta hela tiden. Jag tog ett steg in i duschen och vattnet var varmt mot min nakna, kalla kropp. Jag tvättade håret och hela kroppen. när jag kom nära underlivet var det som en varningsklocka ringde i huvudet. Och jag prövade att känna men ångrade mig direkt. Det gjorde fruktansvärt ont.
.
Jag gick ur den varma duschen och drog en handuk omkring mig. jag öppnade dörren och där stod Julia redo för att gå.
- Jag ska till Adam, vill du följa med eller stannar du? frågade hon.
- Jag stannar.
- Säkert? annars kan han komma hit? sa hon och jag skakade på huvudet.
- Liam kommer hit, sa jag och hon log.
- Vad roligt för dig, att du får lite sällskap, sa hon.
- Du låter som om du vore min mamma, sa jag buttert.
- Ta på dig ett bättre humör innan Liam kommer , älskar dig puss, sa hon och smällde igen dörren.  Jag suckade och gick in på mitt rum. Jag trog på mig ett par jeansshorts och ett pösigt linne. Seadn borstade jag håret och sminkade över blåtiran så gott det gick. Jag drog till och med några drag med mascaran för att se lite pigg ut. Precis när jag va klar ringde det på dörren.  Jag gick och öppna och där stod Liam.
- Hej! sa han och gav mig en kram. Jag blev först lite rädd , men det va ju bara en kram. En kram Abby. sånna får du hela tiden. Jag kramade tillbaka och sedan log jag lite.
- Hej , sa jag och han log.
- Det va helt sjukt längesen! utbrast han och sprakade av sig skorna.  Vi satte oss i soffan och jag drog en filt över benen.
- Det har hänt mycket på sex år ser jag, sa jag och log. Jag visste att Liams drömmar hade gått i uppfyllelse. Han drömmde redan då, när vi va runt 11- 12 års åldern.
- Ja det kan man säga, med dig också! sa han och jag kände hur jag fick tillbaka Wolverhampton känslan.
.
Vi satt timmar och pratade minnen. Vi skrattade och var nära till tårar många gånger.
- Abby , jag har velat fråga hela kvällen, och du behöver inte svara om du inte vill men... Sa han och skruvade på sig. Vad är det igentligen som har hänt? han tittade lite skamset på mig. Men jag kände mig redo. Och det va lättare att berätta för Liam än Julia. Under kvällens gång hade jag ändå fått ur mig nästan hela mitt liv sen Wolverhampton och jag litade på Liam. Det finns inte många killar som honom.
- Jag kom hem här efter att ha varit ute och sprungit, började jag. Sedan kom jag in och lägenheten var tom så jag tog av mig träningskläderna och gick in för att duscha. och då rycker Julias kille Adam upp dörren och så ja.. sa jag och nu grät jag. Liam kom närmre och kramade mig försiktigt.
- Han har något fel i huvudet den killen , men du måste berätta för Julia , sa han lugnt.
- Jag vet.. sa jag tyst. Det känndes så mycket bättre att ha Liam där. Jga kände mig trygg.

You've got that one thing - del 4

- Shit, vi måste fan hjälpa henne, ge mig din tjocktröja! sa Harry smått panikslaget. Jag drog av mig min tjock tröja och gav den till Harry. Vi sprang båda fram till tjejen och Harry la den gråa tröjan över henne. Och när jag såg hennes ansikte på nära håll uptäckte jag till min skräck  att jag visste precis vem hon var. Även om vi inte sätts på sex år var hon sig lik.

Hon kviknade till innan vi hunnit ringa ambulans. Hon tittade storögt på mig , nästan som om hon vore rädd.
- Liam? fick hon fram.
- Abby, svarade jag och Harry kollade shockat på mig.
- Drömmer jag? frågade hon.
.
Abbys perspektiv.
- Nej , sa han och log pytte lite.  Sen kom smärtan i ansiktet och underlivet tillbaka. Jag försökte resa mig men det gick inte så bra. jag kved till och satte mig på rumpan igen. Marken var kall mot min bara rumpa och jag drog snabbt på mig tröjan dom lagt över mig.
- Låt mig hjälpa dig, sa Liam och lyfte upp mig.
- Vart bor du , vi kan köra dig hem, sa den andra killen som jag  faktiskt visste var Harry. Jag var inget fan precis. Men jag visste ju endå ganska mycket eftersom jag kännt Liam väldigt bar en gång i tiden.
- Där, sa jag och pekade på huset.
- Okej , då behöver vi inte köra precis, men vi kan  följa dig, sa han och jag nickade. Jag gick otsadigt och konstigt tillbaka eftersom underlivet brände som eld. När vi kom upp till lägenheten tvärstannade jag.
- Ka..an ni kolla igeno..m den innan? frågade jag och kände att tårarna var nära. Båda nickade och öppnade den olåsta dörren. Dom försvann in i lägenheten och efter en minut kom de ut igen.
- Ingen där, men där är blod på badrumsgolvet, sa Harry och jag nickade. Jag gick raka vägen till mitt rum, drog för gardinerna och la mig i min säng.
- Ska vi göra något? frågade Liam som stod i dörröppningen.
- Ring Julia , nummert sitter på kylen, sa jag och han lämnade mig. Sömnen tog över mina tankar.
.
Jag sprang med Adam tätt i hälarna. Jag sprang så fort jag kunde men han kom ifatt mig och drog ner mig på en grusig väg. Jag skrek. Högt skrek jag.
- Abby , shyy jag är här älskling, sa Julia och kramade mig. Mina lakan var genomsvettiga och jag andades häftig. Julia hade ett fast grepp om mina axlar.
- Ska jag ringa Adam, så vi har en stark man i huset? frågade hon och kännslan av att ha Adam i samma lägenhet skrämde vettet ur mig.
- Nej , snälla nej ring ingen? bad jag och hon nickade.
- Klarar du dig nu då? frågade hon och reste sig. Jag nickade och la mig i till rätta igen.
.
Jag stannade i sängen dagen efter. och dagen efter det och dagen efter det. Jag tappade räkningen på hur många dagar jag legat i sängen.
.
- Det är dags för dig att stiga upp ni , här luktar skunk och du har inte rört dig ur fläcken på fyra dagar. Till och med Liam har ringt och frågat efter dig. Sa Julia irriterat när hon drog bort gradinerna. Liam , juste fan jag hade ju träffat honom också
- Låt mig vara. Sa jag när hon satte sig på sängkanten.
- Antigen går du upp eller så berättar du vad som hänt, det är inte kul att se dig såhär. Du är till och med värre än när din mamma gick bort, Sa hon och det stack i hjärtat. Jag hade inte ägnat en tanke på mamam på fyra dagar. Det känndes faktiskt skönt på ett sätt. Utan att säga något gick jag upp. Jag drog av mig Liams tröja och tog på mig mina långa pyjamasbyxor, ett line , en tjocktröja och mina gosiga morgontoffler. Sedan tog jag en filt och satte mig i en fotölj i vardagsrummet.
- Är du galen , det är 26 grader ute! sa hon.
- Jag fryser. Sa jag ilsket.
- Förlåt, men jag blir så ledsen när du stänger ute mig, sa hon och satte sig i fotöljen bredvid mig. Jag svarade inte på det. Jag var inte redo. Inte redo för att berätta. Det kanske var mitt fel. Den tanken hade snurrat runt i mitt huvud hur mycket som helst.
- Du borde ringa Liam, dom stannade här den kvällen och berättade efter dom ringt mig, sa hon och jag tänkte på Liam. Kul att han fick se mig i det skicket för första gången på sex år.
- Jag vill inte, sa jag barnsligt.
- Jo, tänk på honom också, sa hon och räckte mig min mobil.
- Jag har inte hans nummer, sa jag och hon nickade.
- Jag har lagt in det , inga ursäkter, ring nu!
.
- Hej det är Liam!
- Hej, sa jag tyst. 
- Är det Abby? frågade Liam på andra sidan.
- Ja, sa jag nästan ohörbart.
- Hur mår du?
- Sådär , själv?
- Jodå , helt okej. Det var längesen kan man säga, sa han lite stelt.
- Fyra dagar sen, sa jag och skrattade lite.
Ja men innan det , sex år va? frågade han och jag kunde höra hur han log.
- Jag trodde inte du skulle komma ihåg mig om vi sågs.
- Hur skulle jag kunna glömma dig Abby , du va min bästa vän sen dagis! sa han glatt.
- Okej , du har rätt.
- Vill du gå ut och fika med  mig nu? frågade han.
- Jag vill inte gå ut , men du kan komma hit, sa jag och hörde hur han reste sig.
- Jag kan kommer, sa han och la på.

Tack för alla fina kommentarer på dom två senaste inläggen , ni är bäst!
Kram!

You've got that one thing - del 3

Jag kollade klockan och insåg att jag hade varit ute i två timmar. Musklerna var trötta och jag var helt genom svettig. Tio minuter senare stod jag och stretchade utanför porten. Adam kom ut och kollade chockat på mig.
- Har du varit ute och sprungit hela tiden? Frågade han.
- Ja , svarade jag kort.
- Okej , vi ses Abby, sa hon och släntrade bort mot sin bil. Jag gillade inte honom fast samtidigt fanns där inget han hade gjort. Men det var något skumt med honom.

Jag kom upp till lägenheten och till min förvåning var dörren låst. Som tur va hade jag med mig mina nycklar så att jag kunde öppna. Jag sprakade av mig skorna i halen och skrek:
- Hallå? Inget svar. Hallå? ropade jag igen. Jag antog att Julia satt i bilen och skulle iväg med Adam. Jag drog av mig linnet och shortsen och skulle precis öppna badrumsdörren när ytterdörren öppnades istället. In kom Adam med ett sliskigt leende på läpparna. Jag kollade på honom och höjde ena ögonbrynet.
- Andra gången du är lättklädd inför mig idag , detta måste betyda att du vill ha mig! Sa han självsäkert och jag äcklades av tanken. Adam var inte precis min typ.
- Inte precis, sa jag och gjorde en ansatts för att öppna badrums dörren igen.
- Vill du ha sällskap där inne? frågade han och nu stod han precis framför mig.
- Men ush Adam , vad håller du på med? sa jag ilsket.
- Jag vet att du vill ha mig, sa han och tog tag i min handled.
- Släpp nu , jävla äckel! sa jag högt och han skrattade. Han drog in mig i badrummet och jag försökte göra motstånd men han var två huvud längre än mig och väldigt stark. Han låste dörren kom mig och tryckte mig mot dörren.
- Släpp för helvete! skrek jag och han satte sin hand för min mun.
- Om du bara är tyst så går det här mycket lättare, sa han med en elak röst. Han drog ner mina trosor och det lät som tyget gick isönder. Sedan fumlade han med sina egna byxor. Jag försökte ta mig låss men han höll hårt. Han slog mig men knyten näve precis under ögat och jag skrek till. Sedan trängde han in i mig. Då skrek jag ännu mer. Smärtan gick inte att beskriva. Jag va helt torr och det känndes som någon stuckit en kniv i underlivet på mig.
- Tyst din hora, alla vet att du också vill det här , sa han och jag kände tårarna rinna ner för kinden. Hur kunde någon göra såhär? Hur kunde någon vara så grymm?  Han särade lite på fingrarna som han höll för min mun och jag fick tag i hans ringfinger. Jag bet så hårt jag kunde och Adam skrek till och for till golvet. Det kom blod från hans finger men dte sket jag i. Jag öppnade dörren och sprang så fort jag kunde ut i trapphuset. Jag kom ut utomhus och sprang ut på gatan. Två starka ljus lös mig rakt i ansiktet och någon tutade. Men jag kunde inte röra benen. Jag var fastfrusen. Bilen tvärstannade och två killar hoppade ur.
- Hallå tjejen, du kan inte stå mitt i vägen, sa en av killarna med hög men ändå vänlig röst. Benen vek sig , sen kommer jag inte ihåg mer.
.
Liams perspektiv.
- Harry  där stor en tjej , BROMSA! sa jag , eller det sissta skrek jag. Harry tutade samtidigt som  han tvärstannade. Tjejen var mörk runt ögat och hade nästan inga kläder på sig. Vi hoppade båda ur bilen och jag sa:
- Hallå tjejen, du kan inte stå mitt i vägen. Hon reagerade inte på min röst utan trillade handlöst ner på gatan.
- Shit, vi måste fan hjälpa henne, ge mig din tjocktröja! sa Harry smått panikslaget. Jag drog av mig min tjock tröja och gav den till Harry. Vi sprang båda fram till tjejen och Harry la den gråa tröjan över henne. Och när jag såg hennes ansikte på nära håll uptäckte jag till min skräck  att jagg visste precis vem hon var. Även om vi inte sätts på sex år var hon sig lik.

Anledningen varför jag bytt namn på Adam (Marcus) så är det för att jag upptäckte att en kille i mina vänners novell också hette Marcus och att dom hade en Julia också. Och jag vill ha en unik novell och då tyckte jag det va lättare att byta namn på honom.
Många kommentarer på denna delen? Jobbat stenhårt med den.
Kram!

Viktig info!!!

Marcus (Julias pojkvän) har bytt namn till Adam. Kom ihåg , ADAM.
Kram!

You've got that one thing - del 2

- Nej, jag behöver också bli brun sa Julia och tittade på sin bleka kropp.
- Lycka till sötnos! sa Marcus och kysste henne på munnen.
- Ush, blir sjuk av allt gulligullande , jag går och svalkar mig, sa jag och både Marcus och Julia log hånfullt mot mig. Jag tog av mig solhatten och dök snyggt i polen. Vatten var alldeles lagom varmt när jag nådde ytan. Första dagen på sommarlovet hade startat bra.

När jag kom upp ur vattnet tog jag min handuk och knöt runt mig. Sedan fortsatte jag mot glasstaketet och jag tittade ut över London. Precis framför vårt hus låg en stor park. Där var fullt av folk som åt glass eller hade piknik. Solen värmde mina bara axlar och jag log för mig själv. Jag vände mig om och Adam och Julia låg på exakt samma ställe som när jag hoppat i polen.
- Jag tänker dra ut och springa, sa jag och gick mot trapporna.
- Okej, svarade Julia. Både hon och Adam visste precis varför jag sprang så pass mycket som jag gjorde. Jag tänkte på mamma när jag sprang.
- Abby, sa Julia och jag vände mig om. Jag finns här bästis , det vet du! sa hon och jag log som svar. Jag tycket det va lite pisnamt att visa mig ledsen inför Adam. Vi hade ju inte känt varandra speciellt länge. Och jag kunde inte bestämma mig om jag gillade honom eller inte. Men han va Julias kille och det fick jag leva med.
.
Jag drog på mig mina löparshorts och ett stort linne. Sedan snörade jag på mig skorna och satte hörlurarna i öronen. Jag satte på  Kings Of Leon's låt Sex on Fire på högsta volym och små sprang ner för trapporna. Inan mamma dog hade jag spelat mycket fotboll. Jag var faktiskt riktigt duktig. Men när man spela fotboll finns det så mycket att tänka. Hur man passa bollen , vart fanss det en lucka, vart stod målvakten. När jag sprang var det bara jag och mina tankar. Jag sprang och sprang. Jag va bra tränad och orkade länge. Sedan jag började springa hade det blivit som en drog. Jag behövde springa för att må bra. Ibland fick Julia hindra mig från att ta en runda för fjärde gången på samma dag. Jag blev ursinnig då. Men samtidigt älskade jag henne. För att hon stog ut med mig och för att hon fanns där när jag behövde henne. Nu låter den som om jag var värsta jobbiga tjejen. Man jag va glad och framåt också. Speciellt före mamma dog. Då va jag den där tjejen som alltid var glad och skämtade. Jag skulle hitta tillbaka till den tjejen. Och det gick framåt. Sakta men säkert.
.
Jag kollade klockan och insåg att jag hade varit ute i två timmar. Musklerna var trötta och jag var helt genom svettig. Tio minuter senare stod jag och stretchade utanför porten. Adam kom ut och kollade chockat på mig.
- Har du varit ute och sprungit hela tiden? Frågade han.
- Ja , svarade jag kort.
- Okej , vi ses Abby, sa hon och släntrade bort mot sin bil. Jag gillade inte honom fast samtidigt fanns där inget han hade gjort. Men det var något skumt med honom.

Jag har en liten fråga till er.
Gillar ni när jag tar med bilder? eller ska jag strunta i det?
Kram!

You've got that one thing - del 1

Mitt namn är Abby. Jag var arton år då. Då jag träffade min bästa vän för första gången på 6 år. När jag va tolv flyttade jag ifrån Wolverhampton. Jag, min pappa, min bror och mamma flyttade in i en lyxig villa i London. men när jag va sjutton tog min mamma livet av sig. Fölåt för att det är så många åldrar nu. Men jag tänkte förklara innan jag börja berätta vad som hände den där sommaren 2012. Som sagt tog min mamma livet av sig strax innan min artonårs dag. Och det var jag som hittade henne. I badrummet i den lyxia gula villan. Strax där efter köpte pappa en lägenhet mitt i London till mig och min vän Julia. Jag klarade helt enkelt inte av att vara där. Och jag tycker fortfarande inte om att hälsa på. Och jag har inte varit inne på toaletten där uppe sedan den dagen. Jag är ledsen men också riktigt arg och besviken på min mamma. Men nu tänkte jag berätta om vad som hände den där sommaren.
.
Jag vaknade och kände att det skulle bli en bra dag idag. Jag satte mig upp och ränkade på fingrarna. Exakt en månad sedan hon dog. Men idag skulle inte hon få förstöra för mig. Jag hoppade ur sängen och drog bort gardinerna. Det va en alldeles perfekt dag och solen sken.  Jag gick ut i köket och insåg att jag nog skulle ta på mig lite mer kläder. Men det va försent.
- Hej Abby, snygga kläder! Sa Julias kille Adam och skrattade.
- Haha, jag visste inte att du var här, sa jag och skyndade in på mitt rum. Jag drog av mig mina minishorts jag hade på mig och tog på mig mina jeans shorts istället. Sedan drog jag ett slappt linne över min shockrosa behå. Sedan gick jag ut till köket igen.
- Vill du ha is te? frågade han och jag skakade på huvudet.
- Nej tack , var är Julia? frågade jag.
- Hon solar på takterassen, byt om till bikini och kom upp? frågade han och jag nickade. Jag tog en vatten flaksa från kylen och sedan fortsatte jag in på mitt rum. Bikinin låg nytvättad längst upp i lådan och jag drog snabbt på mig den.
.
- Jag är sjukt varm! sa jag när vi legat och stekt i över en timme.
- Jag fattar inte ens varför du ligger här, du är ju redan brun som en pepparkaka! Sa Julia och log. Jag log tillbaka och reste mig från solsängen.
- Jag tänker i alla fall hoppa i polen nu, någon som ska med? sa jag.
- Nej, jag behöver också bli brun sa Julia och tittade på sin bleka kropp.
- Lycka till sötnos! sa Adam och kysste henne på munnen.
- Ush, blir sjuk av allt gulligullande , jag går och svalkar mig, sa jag och både Adam och Julia log hånfullt mot mig. Jag tog av mig solhatten och dök snyggt i polen. Vatten var alldeles lagom varmt när jag nådde ytan. Första dagen på sommarlovet hade startat bra.

Äntligen är första delen ute :)

Det kommer kära vänner!

Kommer en y novell snart , håll ögonen öppna!
Kram!

You stole my heart - Del 71

10 år efter brölloppet.
Liam 30 år.
Jasmine 29
Ellen 28
kajsa 27
Louis 32
Harry 29
Niall 30
Zayn 30.

Jasmines perspektiv.
när jag fyllde 20 fick jag min första son Lucas Harry Payne. Hon är nio är gamal idag och spelar fotboll hela tiden. Han är lång för sin ålder och har samma färg på håret som sin far. När jag va 23 och Luke va 3 fick han en lillebror,  Fredric (Freddie) och han vill vara exakt som sin storebror. Men det dom båda älskar mest i hela världen är deras lilla syster Amelia. Amelia är även Liams lilla ögonsten. Han är en bra pappa och en ännu bättre man. Han älskar att vara ute och spela fotboll med killarna samtidigt som han älskar att läsa prinsess sagor för Amelia. Vi bor lite untanför London i ett barnvänligt område. Det är en stor vit villa och det ligger ganska nära både Harry och Niall's famlijer. Varken Niall eler Harry har gift sig. Men dom har båda skaffat Familj. Harry's flickvän är inte någon mindre än min egna låtsas sysster , Kajsa. Dom har en liten son på ett halv år. Niall's tjej  är gravid med parets andra dotter. Hon är i åttonde månaden.  Louis och Zayn bor kvar i centrala London. Dom är båda singlar.
.
Louis och Ellen  var tillsammans ett bra tag , fast sedan  Ellen bestämde sig Ellen för att flytta till Lund och plugga på universitetet. Och under tiden hade Louis mycket med bandet. Dom fösökte i början men sedan rann allt ut i sanden. Men dom är fortfarande vänner , och Ellen är här så ofta hon kan. Hon spenderar mycket tid med Våra barn också. Eftersom hon är singel och är gudmor till Freddie. Drt ahr hänt mycket på 12 år. Men en sak som är den samma är One Direction. Men man kan inte precis kalla det ett pojkband längre. Det gick spickrakt upp för bandet. Etta på listor över hela världen, miljontals fans och priser i hundratals. några år efter dom släppt 'What makes you beautiful' La sig hysterin. Men killarna fortsatte med musiken och dom var långt ifrån bortglömda.
.
Jag är mamma och fru. För tolv år sedan. Kunde ni se mig som det då? Liam förändrade mitt liv på så många sätt. Han tog mig ur mitt missbruk och jag har inte fallit tillbaka en ända gång. Och jag har Liam att tacka. Så med dessa orden vill jag avsluta min historia... Jag älskar dig Liam Payne. Nu då och föralltid.

Detta var sissta delen blev inte alls nöjd ... men men.
Jag kommer antagligen börja på en ny , så håll utkik i veckan :)

You stole my heart - Del 70

Jag stod framför speglen iklädd den långa vita klänningen. Jag stod på ostadiga ben och granskade mig själv. Klänningen var enkel men mycket vacker. Det var två år sedan Liam friat nu. Under tiden hade vi hunnit flytta tillsammans och jag var även gravid. Fast bara några månader in , så min mage syntes inte än. Jag hade håret uppsatt och det hade tagit Ellen två timmar att göra uppsättningen. Hjärtat dunkade så mycket så jag trodde det skulle  hoppa ur bröstet.
- Det är dags nu! sa Ellen och jag nickade. Jag var krit vit i ansiktet och mina ben skakade medan jag gick fram till dörren.
- Vänta , du har glömt din mammas halsband! utbrast Ellen och sprang och hämtade det. Hon satte det runt halsen på mig och jag fingrade lite på det.
- Jag måste gå till Harry nu , men vi ses sen! sa hon och skyndade sig iväg. Hon och Harry skulle gå in först. Eftersom Harry va Liams bestman och Ellen var min maid of honor. Så va även Kajsa och Zayn. Ja... Jag och Kajsa hade blivit vänner. Fast jag lät fortfarande inte henne komma allt för nära Harry. Låten började spelas och dom stora träportarna in till kyrkan öppnades. Jag såg Ellen och Harry försvinna in i den enorma kyrkan och sedan Kajsa och Zayn.
- Är du redo? frågade pappa och tog mig under armen.
- Jag tror aldrig jag kommer bli redo. Sa jag och skrattade nervöst. Alla i kyrkan stod upp och nu var det min tur att gå. Det ända jag tänkte va "du för inte trilla" om och om igen. Alla stirrade på mig. Men jag vågade inte möta någons blick. När jag va nästan längst fram vågade jag ändå titta upp. Jag mötte Nialls blick och han log med hela ansiktet och jag andades ut lite. Sedan såg jag Liam. Han stod i frack längst fram med Harry och Zayn bakom sig.  Kajsa och Ellen stod också framme vid altaret med vars en bukett i händerna. Pappa överlämnade mig till Liam och gav mig en puss på pannan. Prästen babblade på men jag kunde inte konsetrera mig på det, jag försökte hålla benen stilla och stå rakt upp.
- Liam James Payne , tager du denna Jasmine My Lisén till din äkta maka och älskar henne i nöd och lust? frågade den långa och smala prästen.
- Ja. Svarade Liam högtidligt.
- Jasmine My Lisén , tager du denna Liam James Payne till din äkta make och älskar honom i nöd och lust? sa han och kollade på mig.
- Ja! fick jag fram. Liam log och trädde på ringen på mitt finger.

Detta var den näst sissta delen :)

You stole my heart - Del 69

- Wow , Liam kommer svimma! sa Ellen när jag stod färdig framför speglen.
- Nja, men jag gillar mitt hår! sa jag och blinkade mot henne.
- Klockan är sju nu, ska vi går ner? frågade hon och jag nickade. Jag satte på mig mina pumps som var i samma färg som klänningen och gick ner. När jag kom ut såg jag Liam stå lutad mot en limousin iklädd kostym.
- Du ser helt fantastisk ut , är du verkligen min tjej? sa Liam när jag kom fram till honom.
- Tänk för att det är det! sa jag och kysste honom.

Vi hoppade in i den långa bilen och Liam hälde upp ett glas champagne till mig och ett till sig själv. Han log men jag såg att det var något som gjorde honom nervös.
- Liam vad är det? frågade jag och han log stort.
- Ingenting , inget alls! sa han och kysste mig på pannan. Ett leende spred sig på mina läppar och jag lutade mig mot Liams axel.
- Liam , du är bäst. Har jag sagt det någon gång? frågade jag och han skrattade lite.
- Nej du har du nog inte , men ja jag är ganska bra! sa han och log så att jag bara smälte.
.
Limousinen stannade utanför en av Londons lyxigaste resturanger mitt i city. Jag hade varit där en gång innan med pappa men jag kunde inte komma ihåg vad den hette. Liam tog mig i handen och vi gick in tillsammans. Eftersom det va en fin resturang fanns där ofta mycket kändisar så där stod kanske 3 papparazi fotografer. Direkt när dom såg Liam började det blixtra i kamerorna. Jag trodde Liam skulle skynda sig in på resturangen. Men nej , han vände sig mot mig och kollade in i mina ögon. Sedan kysste han mig. Det var en passionerad men ivrig kyss. Sedan tog han mig i handen igen och vi gick in.
- Jag har bokat bord i  Liam Payne, sa Liam till hovmästaren.
- Ja, det lite avskilda? frågade han och Liam nickade. Då kan ni följa med mig Mr.Payne. fortsatte han. Jag fnissade lite tyst. Det lät så roligt med Mr.Payne. Liam hörde det och skrattade lite tyst han också.
.
Liam tappade gafflen på golvet för tredje gången ikväll och jag tittade skeptsikt på honom.
- Liam seriöst , vad är det? frågade jag och han tittade lite plågat på mig.
- Jo Jasmine , jag måste berätta en sak.. Eller snarare fråga, sa han och rotade i sin ficka. Jag tänkte.. fast nej det kunde det inte vara..men kanske. Han gick ner på knä och jag kände tårarna rinna ner för  kinderna.
- Jasmine My Lisén, vill du gifta dig med mig? frågade han nervöst och höll upp en diamantring. Tårarna sprutade ut när jag sakta nickade.  Jag böjde mig fram och Liam satte på ringen på mitt finger. Sedan kysste jag honom. Det va den bästa kyssen vi någonsin haft. Glädjen inom mig kan inte beskrivas med ord. Jag hade precis sagt ja till den männsikan jag älskade mest i hela världen.
- Jag älskar dig Liam James Payne! sa jag ock kysste honom igen.

Vet inte om jag kommer skriva ett eller två inlägg till. Men den är nära slutet nu. och jag har inte kollat igenom stavfel osv eftersom jag börjar snart!
Kram!

Avslutas

okej , jag håller på att avsluta denna novellen. Och jag vill gärna veta , tycker ni att den har varit bra? och tycker ni att jag ska göra en ny?
Kram!

You stole my heart - Del 68

Sedan gick jag snabbt upp till Liams lägenhet. Jag ringde på och när han öppnade stod han i bara ett par mujkis byxor.
- Hej! sa han och log. Jag log tillbaka och kysste honom. Jag kände något bubbla upp i mig och jag kunde inte slita mig ifrån Liam. Istället hamnade vi i hans säng.

Vi låg tätt intill varandra i hans stora säng. Han sov och hans andedräkt kittlade mig i nacken när han andades tungt. Han hade sina armar löst om mig och jag njöt av varje sekund.
- Jag älskar dig. Sa han och jag ryckte till.
- Jag trodde du sov. Sa jag och vände mig om så att vi låg öga mot öga.
- Då trodde du fel. Sa han och log ett Liam leende.
- Jag älskar dig med föresten. Sa jag och han kysste mig på läpparna.
- Låt mig bjuda dig på middag imorgon? sa han när vi avslutat kyssen.
- Visst.
.
När jag vaknade nästa morgon låg jag ensam i den stora sängen. Jag drog på mig Liams mjukisbyxor som han haft dagen innan och knäppte på mig min behå. Sedan gick jag ut i köket. Jag hittade en lapp och när jag läst klart log jag. "Ute och gymmar med Harry , om du har gått innan jag kommer tillbaka så hämtar jag dig vid sju. Ha på dig något riktigt fint (du är alltid fin). Och ring Ellen för hon har försökt nå dig hela morgonen. Älskar dig. Puss!". Jag kollade på klockan. Shit , den va redan ett. Jag fick brottom med att ta på mig mina jeans och mitt linne. Kavajen lämnade jag i Limas lägenhet eftersom det blev alldeles för varmt med den. Igentligen var det för varmt med jeans också. Men jag hade ju inte direkt något val. Sen tog jag en flaksa vatten ur Liams kylskåp och begav mig till Ellens lägenhet.
.
- Hej , förlåt att jag är sen! sa jag när Ellen öppnade dörren. Jag gav henne en kram och hon log.
- Det är lugnt , ska vi dra in till stan då? sa hon och jag nickade.
- Jag måste hitta en ny klänning. Liam ska bjuda ut mig ikväll. Och om jag känner honom rätt så har han något på gång. Sa jag och skrattade lite.
- Så ni är tillsammans igen? sa Ellen med ett leende på läpparna.
- Ja. Sa jag och skrattade lite generat. Men hon bara log och la amren om mina axlar. Det kändes rätt, Ellen var inte som Elvira och som många andra tjejer. Hon var ärlig och allt annat än falsk. Och det var precis det jag behövde.
.
Efter många timmars letande hade jag hittat den perfekta klänningen. Den va ljus ljus rosa , näst intill hudfärgad. Det va en tubtopps klänning med silverdetaljer. När vi va klara i stan drog vi båda hem till mig. Jag hoppade in i duschen medans Ellen valde skor. Jag tog en snabbdusch men rakade mig ändå nogrant. Sedan tog jag en handuk runt kroppen och gick ut. Ur mitt badrumsskåp tog jag fram ne body lotion som luktade cocos och smörjde in hela mig.
- Gud vad gott du luktar! utbrast Ellen när jag kom ut ur badrummet. Jag skrattade åt henne.
- Boddy lotion! sa jag och hon nickade.
- Sätt dig så torkar och fixsar jag ditt hår! sa hon och jag satte mig lydigt. Hon torkade det nogrant och sedan gjorde hon luftiga lockar på mig. Jag beundrade hennes skicklighet och håret blev magiskt.
- Du måste göra det där oftare! sa jag och hon log.
- För jag sminka dig också? frågade hon och jag nickade.
- Ja , fast jag vill inte ha för mycket. Sa jag och hon nickade ivrigt.
.
- Wow , Liam kommer svimma! sa Ellen när jag stod färdig framför speglen.
- Nja, men jag gillar mitt hår! sa jag och blinkade mot henne.
- Klockan är sju nu, ska vi går ner? frågade hon och jag nickade. Jag satte på mig mina pumps som var i samma färg som klänningen och gick ner. När jag kom ut såg jag Liam stå lutad mot en limousin iklädd kostym.
- Du ser helt fantastisk ut , är du verkligen min tjej? sa Liam när jag kom fram till honom.
- Tänk för att det är det! sa jag och kysste honom.

You stole my heart - Del 67

Kvällen va här. Jag hade fixat mig i tre timmar minst. Jag va fruktansvärt nervös. Zayn och Harry skulle hämta mig om 10 minuter så jag drog det sissta draget med mitt rosa läppstift och grankade mig i den stora speglen. Jag hade provat hur mycket kläder som helst. Men tillslut hade det blivit ett svart linne med en svart kavaj över, blåa jeans, mina lita-shoes och en rosa kuvertväska som matchade mina läppar. Min outfit var enkel men ändå fin. Mobilen vibrerade på bordet och jag tog upp det.
- Hej , kom ner vi är här! sa Zayn och jag kände hur tusen fjärilar började flyga runt i magen.

Jag sa Hejdå till pappa och gick på skakiga ben ner till den mörka bilen. Harry satt vid ratten och jag hoppade in därbak.
- Du är snygg ikväll! sa Harry.'
- Tack detsamma! Sa jag och blinkade till honom. Han hade ett par svarta jeans och en blå piké tröja. Zayn hade svarta jeans och en mörkbrun långärmad tröja.
- Let's go to Ed Sheeran! sa Harry och tryckte på gasen. Zayn skrattade lite tyst och jag fick ett stort leende på läpparna när jag hörde det.
- Vad gör dom andra killarna ikväll då? frågade jag mest för att få igång en konversation.
- Niall och Liam skulle bara chilla och Louis skulle träffa Ellen. Sa Zayn och jag kom och tänka på Ellen. Jag hade inte träffat henne på ett tag. " Träffas imorn?" jag skickade smsett till henne och la sedan ner mobilen.
.
Konserten hade varit helt fantastiks. Efteråt hade jag fått gå backstage och fått lite tid att hänga med Ed. Det va mäktigt faktiskt. Även om jag inte var ett galet fan och faktiskt kunnde hålla en normal konversation med Ed var jag ändå helt tagen efteråt. Zayn och Harry skrattade åt mig men vadfan , jag fick ju träffa Ed?!
.
Vi kom hem runt 11 och jag kände mig inte trött alls. Så jag bad om att att få följa med till deras lägenheter och spendera lite tid med Liam.
- Nöjd med kvällen? frågade Harry och jag nickade ivrigt.
- Ja helt sjukt nöjd. Tack som fan! sa jag och log som ett fån. Jag hoppade ur bilen och det gjorde Harry och Zayn också.
-Hejdå grabbar! sa jag och gav dom vars en puss på kinden. Sedan gick jag snabbt upp till Liams lägenhet. Jag ringde på och när han öppnade stod han i bara ett par mujkis byxor.
- Hej! sa han och log. Jag log tillbaka och kysste honom. Jag kände något bubbla upp i mig och jag kunde inte slita mig ifrån Liam. Istället hamnade vi i hans säng.

You stole my heart - Del 66

- Vad du ser glad ut! sa Harry och gav mig en bamsekram.
- Jag och Liam är tillsammans igen.
- Vad skönt att höra. Sa han och gav mig en till kram. Men jag hörde en viss sorgsenhet i hans röst. Jag fick ett stygn av dåligt samvete. Men när Harry log sitt underbara leende kunde jag inget annat än att le jag med.
- Så flytten till sverige är inställd då? sa Harry och log förhoppningsfullt.
- Yes , jag kan ju inte lämna min homie sådär! sa jag och blinkade med ena ögat.

Efter 20 minuter kom Zayn också. Hans näsa var lite svullen men annars såg man inget från igår.
.
- Okej, min pappa ska gifta sig om någon vecka. Och om jag ska stå ut så måste ni vara där. Så vad säger ni? sa jag och Båda tittade häpet på mig.
- Klart vi kommer! sa Zayn och log.
- Tack , säg till Niall och Louis också, hälsa Niall att det blir hur mycket mat som helst. Sa jag och och alla tre skrattade.
- Liam då? frågade Zayn lite försiktigt.
- Honom kan jag säga till själv. Sa jag och log. Zayns förstod direkt och sprack upp i ett stort leende.
- Grattis! sa han och gav mig en kram. Jag såg hur Harry tittade ut genom fönstret.
- Gick det bra i studion? frågade jag för att byta samtalsämne. Zayn tog ett bett av sin muffins som han beställt.
- Jodå det gåt bra. Det va mest Liam som sjöng idag. Sa Harry och leendet var tillbaka. Säga vad man vill , men Harry va inte den långsinta typen.
- Jasmine , vi har ju glömt fråga dig. Sa Zayn och sprack upp i ett ännu större leende. Han gav Harry en menande blick och han fattade direkt.
- Vad? sa jag.
- Ed spelar här i London imorn och vi vet ju hur mycket du älskar honom. Så? sa Harry och jag hoppade upp från min stol och slängde mig runt Harrys hals.
- Klart jag vill! sa jag och nu kramade jag Zayn.
- Jag känner ju ed , så vi fick backstage biljett också. Sa Harry och jag kände hur mycket jag tyckte om dom två personerna som satt mitt imot mig. Jag hade ju kunnat fixa biljetterna själv. Men att dom ansträngt sig för mig gjorde mig nästan rörd.
- Det va väl här du träffade Ed första gången? frågade Harry och jag nickade ivrigt.
- Ja, jag blev helt paff när han bara stod här.
- Du skulle ha sett din min , den va oslagbar. Sa Harr och skrattade lite.
.
Kvällen va här. Jag hade fixat mig i tre timmar minst. Jag va fruktansvärt nervös. Zayn och Harry skulle hämta mig om 10 minuter så jag drog det sissta draget med mitt rosa läppstift och grankade mig i den stora speglen. Jag hade provat hur mycket kläder som helst. Men tillslut hade det blivit ett svart linne med en svart kavaj över, blåa jeans, mina lita-shoes och en rosa kuvertväska som matchade mina läppar. Min outfit var enkel men ändå fin. Mobilen vibrerade på bordet och jag tog upp det.
- Hej , kom ner vi är här! sa Zayn och jag kände hur tusen fjärilar började flyga runt i magen.

You stole my heart - Del 65

- Jo, möt mig vid vårt starbucks vid 6.
- Okej , vi ses då! sa han och la på. Jag kolla mig i speglen och beundrade den vackra klänningen. Den satt helt perfekt.
- Kom ut jasmine , så vi får se! sa Kristen utanför. Jag gick ut och fick se Kristen stå en den vackraste klänningen jag någonsin sett.
- Du ser helt fantastiks ut.


Efter att ha provat hur många klänningar som helst hade klockan hunnit bli halv sex. Jag sa hejdå till Kristen och Kajsa och styrde mina steg mot starbucks. Det var en härlig sommarkväll och alldeles lagom varmt. Jag gick med hörlurar i och kände bara mig allmänt lycklig. Jag gick igenom en park och överallt satt där kärlekspar som åt glass tillsammans eller bara låg på en filt och myste. Om allting ändå hade varit så enkelt. Men nä, jag går och kärar ner mig i en super känd pojkbands artist. Jag skrattade lite för mig själv. Plötsligt kände jag ett par starka armar runt mig. Jag fick panik och började skrika. På någon sett fick jag ur hörlurarna ur öronen och jag vände mig om. Där stod Liam och Andy och skrattade. Jag tittade surt på dom. Men när Liam böjde sig ner och kysste mig försvann all ilska och jag la armarna runt hans nacke.
- Hallå jag är här också! sa Andy och jag skrattade lite. Jag hade aldrig träffat Andy. Men jag hade sett honom på bild och Liam hade snackat om honom.
- Hej , Jasmine! sa jag och sträckte fram handen.
- Andy! sa han och skakade den.
- Vad gör ni här? frågade jag och vände mig mot Liam igen.
- Var precis färdig i studion så vi tänkte dra och käka någonstans , ska du med? Frågade han och jag skakade på huvudet.
- Sorry , ska träffa Harry på starbucks. Och där kommer en drös fans , bara så du vet! Sa jag och Liam vände blicken mot ett tio-tal tjejer som gick med snabba steg.
- Vi ses. Sa Andy och log mot mig.
- Hejdå Älskling. Sa Liam och böjde sig ner och gav mig en till kyss. Jag blev helt chokad. Jag och Liam hade absolut inte gått ut med att vi var tillsammans. Och nu kysste han mig och där stod flera fans med dyra kameror i högsta hugg. Men Liam verkade inte bry sig. Och för mig spelade det inge roll.
- Hejdå. Sa jag när vi avslutat kyssen. Jag log fånigt gör mig själv när jag satte in hörlurarna igen och började gå mot starbucks.
.
- Vad du ser glad ut! sa Harry och gav mig en bamsekram.
- Jag och Liam är tillsammans igen.
- Vad skönt att höra. Sa han och gav mig en till kram. Men jag hörde en viss sorgsenhet i hans röst. Jag fick ett stygn av dåligt samvete. Men när Harry log sitt underbara leende kunde jag inget annat än att le jag med.
- Så flytten till sverige är inställd då? sa Harry och log förhoppningsfullt.
- Yes , jag kan ju inte lämna min homie sådär! sa jag och blinkade med ena ögat.

Har två saker att säga.
1. Jag har inte orkat rätta delen eftersom jag är sjukt trött. Så klaga inte på stavfel osv. haha!
2. Och ang uppdateringen så är jag verkligen hemskt ledsen. Men just dessa veckorna i nian är tuffa , tyvärr. Gör så gott jag kan.
Kram!

You stole my heart - Del 64

- Jag älskar dig. Fast du är korkad ibland. Sa jag och log.
- Du vet inte hur bra det känns att höra dom orden igen. Och jag kommer kämpa för att du ska vara min föralltid. Sa han och kysste mig mjukt på läpparna. Mina "sverige-tankar" var som bortblåsta och jag kände mig lycklig i detta nu. Det var Liam och Jag. Det va så det skulle vara. Alltid.

Jag vaknade med ett ryck. Det tog mig ett tag att inse att jag va i Liams lägenhet. Jag kollade på klockan och insåg förskräckt att klockan var ett. Och jag skulle iväg med Kristen och Kajsa för någon klännings grej till bröllopet. Det hade jag lovat pappa. Och jag skulle vara där halv tre. Jag satte mig upp och tog mig ur Liams grepp försiktigt.
"Ring mig när du vaknar , puss" skrev jag på en lapp som jag la på bordet. Sedan drog jag på mig mina uggs och gick ner. Jag hoppade in i en taxi som lägligt nog hade kommit körandes precis. Det va alldeles för varmt med uggs och jag bad chauffören skruva på ACn.
.
- Då åker vi! skrek kristen från hallen. Jag drog det sissta draget med mascara och snörade på mig mina lita-shoes. Jag hade på mig blåa jeans och en vit topp. Runt halsen hade jag ett halsband jag fått av min bror efter han varit i Usa.
Jag gick ut i hallen där både Kristen och Kajsa stod klara. Kajsa hade svarta jeans och en rosa/hudfärgad korsett. Till det hade hon ett par svarta heels och en svart chanel väska.
- Vad snygg du är Jasmine , nu drar vi! sa Kristen och hela hon lyste av lycka. jag log mot henne. Även om jag inte gillade detta så tänkte jag inte förstöra. Bara lite.
- Du ser ut som en hora. Viskade jag till Kajsa. Hon tittade på mig och jag log bitchigt mot henne.
.
Mobilen ringde när jag stod i omklädningsrummet med en lila klänning på mig.
- Hej, svarade jag utan att kolla på displayen.
- Hej , vad gör du? Sa Harry i andra luren.
- Jag står och provar en klänning, du själv?
- Är i studion, kan vi inte ta en fika och prata sen? frågade han och jag kom på vad jag sagt till honom om sverige.
- Jo, möt mig vid vårt starbucks vid 6.
- Okej , vi ses då! sa han och la på. Jag kolla mig i speglen och beundrade den vackra klänningen. Den satt helt perfekt.
- Kom ut jasmine , så vi får se! sa Kristen utanför. Jag gick ut och fick se Kristen stå en den vackraste klänningen jag någonsin sett.
- Du ser helt fantastiks ut.

Svar.

Hej Linnéa , jag gjorde min i picnik , men det är bara att ta en bild
och lägge den som header.
Hoppas mitt svar hjälpte!
Kram!

You stole my heart - Del 63

Plötsligt gick jag in i någon. Jag vände upp huvudet och där stod han. Hans ögon glittarde. Och för en sekund känndes det rätt att kyssa honom. Så det gjorde jag.

Han besvarade kyssen. Det va en mjuk och försiktig kyss. Och det vår första...På väldigt länge. Jag drog händerna genom hans hår och han drog mig närmare.
- Jag har saknat dig älskling. Viskade Liam i mitt öra. Jag kramade honom och för första gången kände jag hur mycket jag saknat honom också.
- Jag har saknat dig med. Sa jag och han tog mig i handen. Vi gick in i Liams lägenhet som bara låg några meter ifrån där vi sprungit in i varandra. Det kändes lite som första gången jag sprungit in i Liam. Då allting blixtrat till. Då jag visste att jag va kär för första gången. Jag kännde kännslan igen. Jag va kär. Men inte för första gången utan andra. Fast i samma kille.
.
Vi satte oss i soffan. Klockan va runt sex på morgonen och det var ljust ute. Jag satt lutad mot Liams axel med ett täcke över mig. Det känndes som allt Liam gjort inte var någon big deal längre. Och att jag hade sårat honom lika mycket som han sårat mig.
- Jag älskar dig. Fast du är korkad ibland. Sa jag och log.
- Du vet inte hur bra det känns att höra dom orden igen. Och jag kommer kämpa för att du ska vara min föralltid. Sa han och kysste mig mjukt på läpparna. Mina "sverige-tankar" var som bortblåsta och jag kände mig lycklig i detta nu. Det var Liam och Jag. Det va så det skulle vara. Alltid.

Förlåt. Dels för dålig uppdatering och dels för alldeles fööööör kort del. Men jag är ju ensam på denna novellen. Och att skaffa hjälp känns omöjligt eftersom jag har så mycket tankar kring novellen. Så jag vill gärna skriva själv. Men jag försöker så gott jag kan. Hoppas det räcker.
Kram på er!

You stole my heart - Del 62

Jag satt i köket. Jag hade inte orkat tända lampan så jag satt i mörkret. Det hade gått cirka en timme sedan dom lämnade lägenheten. Jag va orolig. Jag va orolig för Liam och jag va orolig för Zayn.  Jag hoppades för allt i världen att dom skulle lösa det. Och om dt betydde att jag behövde lämna killarna fick jag göra det. Det fick inte hända något mellan killarna. Det va så mycket som stod på spel. Kariären, fansen , musiken ja allt. Och jag tänkte inte vara den som stod ivägen för dom. Även om jag älskade både Zayn och Liam på två helt olika sätt så var för deras bästa att lämna. Ju mer jag tänkte på det ju säkrare lev jag på att det var dags att flytta tillbaka till Sverige.

När Harry kom tillbaka hade jag torkat tårarna och gjort en kopp te.
- Hej. Sa han och satte sig mitt emot mig. Han tog en klunk av mitt te och sedan log han.
- Hej. Svarade jag försiktigt.
- Det är löst nu. Sa han och jag könde att klumpen i halsen löstes upp.
- Är dom.. vänner? frågade jag fast jag var rädd för svaret.
- Ja, alla gör vi misstag. Liam bad om ursäkt och Zayn var inte ens arg.
- Det är mitt fel. Sa jag och det lilla leendet som fanns på Harrys läppar försvan.
- Nej , det är inte ditt fel. Sa han med en allvarlig ton.
- Det känns så. Jag bara förstör. Harry reste sig upp och gick runt bordet och fram till mig.
- Du har inte alls förstört, Du har varit alldeles underbar bästavän till mig och helt underbar flickvän till Liam. Om du inte vore det skulle Liam aldrig kämpa för dig så som han gör. Sa han och jag reste mig upp. Han drog in mig i en kram och jag kände hur tårar ran ner för kinden. Jag visste att det fanns en viss saning i det Harry sa. Men det va svårt att tro på det nu.
- Jag vill flytta tillbaka till Sverige. Sa jag och kände hur Harry stelna till. Han tog mig och axlarna och stirrade rakt in i mina ögon.
- Du är inte bara någon tjej som man hänger lite med sen är det över. Du har förändrat så mycket Jasmine. Och hur mycket du än flyr kommer du inte komma undan det. Komma undan oss. Vi betyder mer än så. Och jag kommer kämpa in i det sissta för att ha kvar dig som bästa vän. Sa han och jag fick så dåligt samvete. För jag visste att allt Harry sagt var sant.
- Jag måste nog gå. Sa jag. Harry kollade sårat på mig. Jag visste ju att det var sant med det var för mycket att ta in nu. Jag tog på mig mina uggs.
- Tänk på vad jag sagt. Sa Harry och jag nickade. Sedan gick jag ut. Jag satte i hörlurarna i öronen och bestämde mig för att gå hem. Det hade nästan blivit morgon och börjat ljusna.
.
Plötsligt gick jag in i någon. Jag vände upp huvudet och där stod han. Hans ögon glittarde. Och för en sekund känndes det rätt att kyssa honom. Så det gjorde jag.

Mini del. Men jag mår inte så bra och det har varit full rulle hela helgen.
Kram på er!

RSS 2.0