You've got that one thing - del 6

- Jag kom hem här efter att ha varit ute och sprungit, började jag. Sedan kom jag in och lägenheten var tom så jag tog av mig träningskläderna och gick in för att duscha. och då rycker Julias kille Adam upp dörren och så ja.. sa jag och nu grät jag. Liam kom närmre och kramade mig försiktigt.
- Han har något fel i huvudet den killen , men du måste berätta för Julia , sa han lugnt.
- Jag vet.. sa jag tyst. Det känndes så mycket bättre att ha Liam där. Jag kände mig trygg.

Jag hade tårkat tårarna och stod nu i halen med Liam.
- Du måste berätta för Julia , om om det blir problem så ring! sa han och jag nickade.
- Jag ska.. sa jag och han kramade mig försiktigt. Jag log ett svagt leende mot honom och han besvarde det.
- Hejdå , vi ses snart, sa han och gick ut.
- Hejdå.
.
Dörren rycktes upp och jag ställe mig snabbt upp och tittade mot dörren. Hjärtat slog i hundranittio. Tänk så hade hon med sig Adam.
- Oj , hej! sa Julia när hon så mig stå i hallen.
- Hej, sa jag och drog en suck av lättnad. Hon var ensam.
- Hur är det?
- Det kunde varit bättre , jag måste berätta en sak för dig, sa jag nervöst och Julia märke det direkt.
- Vad är det? sa hon lite oroligt.
- Sätt dig, sa jag och drog ner henne i soffan.
- Men gud Abby , jag blir nervös! Berätta nu! sa hon stressat.
- Jag vet inte hur jag ska säga detta riktigt, började jag och en tår rann sagta ner för kinden. Adam för inte vara här mer... Sa jag och Julia tittade skeptiskt på mig.
- Nehe , varför inte det? sa hon ganska irriterat.
- För att det var han Julia , han som... där tog det stop. Jag fick inte fram ett jud till. Julia reste sig ursinningt upp.
- Sitt inte där och beskyll Adam för något han inte har gjort! Får du inte nog med uppmärksamhet ändå? åh vad det är synd om dig Abby, din mamma tog livet av sig. Men vet du vad? det här har gått för långt nu! Du är helt jävla störd i huvudet. Adam älskar mig och skulle aldrig göra något med någon annan!!! skrek hon. Jag tittade storögt på henne. Hade hon verkligen precis sagt det där till mig? Trodde inte ens min bästa vän på mig?
- Försvinn här ifrån! sa jag med kylig röst.
- Vad sa du? frågade hon ilsket.
- Försvinn här ifrån ditt äckliga jävla luder! sa jag högt och knuffade undan henne. Hon knuffade tillbaka men eftersom jag var huvudet längre än henne rubbade hon inte mig. Jag puttade henne en gång till ut ur lägenheten.
- Jag trodde mer om dig, sa jag med en blick som kunde döda. Sedan kastade jag ut skorna och jackan till henne och låste dörren. Jag gled ner på golvet och tog upp telefonen.
.
- Hej, sa jag med trött röst.
- Hej , hur gick det? frågade Liam på andra sidan luren.
- Kan du hämta mig? frågade jag.
- Kommer nu, sa han och la på.

Jag igentligen inte tid till att skriva , men här får ni i alla fall en liten del.
Kram!

Kommentarer
Postat av: Sofia

Mera skit bra!

2012-04-02 @ 18:17:26
Postat av: Anonym

Grymt bra!!

2012-04-02 @ 21:50:31
Postat av: Anonym

skitbra! :)

2012-04-02 @ 22:57:37
Postat av: Sofia

Älskar dina noveller! Du är riktigt grym på att skriva :) keep it up!

2012-04-03 @ 16:43:09
URL: http://onedirectiondiary.blogg.se/
Postat av: Melissa

Det där är ju inte ens äkta vänskap. Konstruktiv kritik; Julia borde inte ha attackerat henne sådär på en gång, det ser bara konstigt ut.

Men annars älskar jag noveller där det uppstår drama mellan vännerna! (:

2012-04-03 @ 16:55:39
URL: http://onedirectionernovell.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0