onedirectionnnovell

- Jasmine är det du? sa Harry med orolig röst.

- Ja. Sa jag och kände tårarna rinna ner för kinderna. Zayn kom ut i hallen och såg mig. Han satte sig bredvid mig och la en arm om mina axlar.

- Vart är du? sa Harry som också snyfftade.

- Hos Zayn, kan du komma hit? frågade jag och hörde hur han andades ut.

- Jag kommer! sa han och la på.

- Jasmine , vart har du varit? frågade han och jag snyfftade till lite.

- Behandlingshem , jag behövde det. Sa jag.

- Lova att aldrig försvinna sådär igen! sa han och jag log lite.

- Jag lovar , förlåt! sa jag och släppte honom. Han hade ett litet leende på läpparna. Jag kunde inte låta bli att le jag med.

- Harry , jag har saknat dig! sa jag och kramade honom igen.

- Tur att jag är här nu då! Sa han och log ett riktigt stort leende. Zayn kom ut från köket igen och hälsade på Harry. Vi satte oss i soffan och jag fick berätta allt. Om behandlingen och om hur Zayn hittade mig. Eller ja den delen berättade ju Zayn. Men det va skönt. Att få ut det. Harry lyssnade och jag pratade i säkert en och en halv timme. Jag kände mig starkare än jag någonsin gjort förut. Även om jag hade lite ont i magen för allt med Liam. Jag kanske va lite hård. Men jag menade faktiskt allt jag sagt.

- Hade inte vi beställt pizza? frågade Zayn efter ett tag.

- Jo , den har inte kommit än! sa jag och skrattade lite.

- Snubben måste kört fel , vi beställer en gång till. Ska du ha Harry? Frågade Zayn och plockade upp sin telefon ur sin chinosficka.

- Ja.

.

Vi satt mätta och belåtna framför tvn. Det gick någon kass kärleksfilm och ingen tittade igentligen. Vi snackade mest. Min mobil vibrerade för 120e gången. Jag tittade på displayen. " Liam <3" stod det än en gång.

- Jag behöver ta det här. Sa jag och reste mig upp.

- Liam? frågade Zayn och jag nickade.

.

- Hej Liam , vad är det? sa jag när jag svarade.

- Jasmine , snälla lyssna. Svarade han.

- Jag lyssnar.

- Förlåt , förlåt för jag varit världens värsta pojkvän. Jag älskar dig. Det vet du. Sa han nervöst.

- Jag vet, men vi behöver nog en paus. svarde jag.

- Nej , snälla. Sa han och jag fick en klump i halsen.

- Hejdå Liam , vi ses. Sa jag och la på. Jag gick in och satte mig bredvid Harry och la mitt huvud mot hans axel. Han strök mig över håret.

- Det kommer bli bra. Sa han tröstande.

- Jag vet inte..

.

Nästa dag vaknade jag av en hård smäll i sidan. Jag tittade nyvaket om kring mig och insåg att jag låg på golvet. Harry som låg i soffan där jag nyss legat i sträckte nu ut sig ordentligt.

- Tack för den! sa jag och slog till honom i huvudet. Han mumlade något ohörbart och vände sig om. Jag öppnade min resväska och tog ut handuk, necessär och rena kläder. Sedan smög jag tyst in i badrummet för att ta en dusch.

.

När jag kom ur duschen tog jag på mig matchande trosor och behå. Sedan smörjde jag in mina ben med lotion. Jag satte på mig mina gråa mjukisbyxor, ett randigt linne och körde ner fötterna i mina mystoffler. Sedan gick jag ut i köket för att göra frukost till killarna. Jag gjorde pannkakor och kokade te. När jag gjort halva smeten till pannkakor kom Zayn ut i köket iklädd gråa mjukisshorts.

- Det luktar gott! sa han och satte sig vig bordet.

- Så bra. Svarade jag samtidigt som jag placerade tre tallrikar på bordet.

- Det är inte varje dag man får frukost sarverad! sa han och log stort.

- Vänj dig inte , och hämta Harry jag är nästan klar! sa jag och log jag med.