onedirectionnnovell

- Jag drar nu! sa jag och hon mötte min blick.

- Ska jag följa med? frågade hon och jag skakade på huvudet. 

- Nej stanna du , vi ses sen! sa jag och gav henne en puss på kinden. Hälsa Zayn från mig! sa jag till Harry och vinkade hejdå till dem. Jackan och väskan fick jag i garderoben och sedan hoppade jag in i taxin och den körde raka vägen hem till vår lägenhet. Skorna åkte av i hissen och sedan gick jag som en mumie och bytte om till min pyamas. Sängen var helt underbart mjuk och jag somnade efter bara fem minuter.

t

---

 

Tven var på och klockan var inte mer än nio. Jag satt med en kopp varmchoklad och slö tittade på programet samtidigt som jag bläddrade i telefonen. Några av bilderna som tagits igår låg uppe men som tur va var inte jag med på någon av dom. Kvällen före kändes overkligt långt borta, som om det hade hänt för flera veckor sedan. Men fy fan vad roligt vi haft tills jag tappade bort alla. Om jag inte hade tagit helt fel så hade William kollat in mig lite. Men det var säkert bara önsketänkande. Men tanken fick hjärtat att slå lite fortare än vanligt. Vi hade faktiskt snackat igår. Han var exakt så trevlig som jag hade trott och han va ännu snyggare igår än vanligt. Om nu det gick. Molly och Patrik hade inte slitigt sig från varandra på hela kvällen. Jag tyckte det va gulligt. Molly var den blyga tjejen som ofta höll sig i bakgrunden. Men nu fick hon vara i rampljuset lite och jag va glad för hennes skull. Och Patrik va snygg , det va han verkligen. Jag drack det sista ur koppen och stängde av tvn. Vad skulle jag göra hela dagen? Jag viste att Emilia inte skulle vakna förens senare. Hon var sådan när hon druckit , medan jag vaknade jätte tidigt när jag hade varit full kvällen innan.

.

Tillslut bestämde jag mig för att gå en runda. Så jag drog på mig mina svarta jeans, en mysig grå tröja, mina boots och min skinnjacka. När jag kom ut ur porten kände jag den friska höstluften slå mot mig. Det märktes på riktigt att det va höst nu. Överallt låg det färglada löv och i parken utanför lekte små barn. Känslan som slog mig går inte att beskirva. Jag kände en sådan glädje över mitt liv och att just jag var jag. Jag kände mig så jävla lycklig och glad. Jag hade Chasing Cars av Snow Patrol i öronen och jag tror det va därför jag kände som jag gjorde. Låten betydde mycket för mig. Jag hade lyssnat på låten så länge jag kunde minnas. Den fick mig att tänka på mitt flickrum. Där jag Emilia och två andra kompisar hade spenderat all vår lediga tid som 13-14 åringar. När vi var helt kära i Justin Bieber och hela mitt rum var nytapetserat med jb posters. Vi åt godis,lyssnade på musik, snackade killar och Justin Bieber såklart, tills deras föräldrar ringde och sa att klockan var för mycket för en vardag. Där vi spenderade alla fredagar och lördagar i myskläder och tittade på film och bara mös. Vi levde ett helt skuldfritt liv. Det var därför jag nu hade tårar i ögonen och log som en galning där jag gick runt i parken. 

.

När jag tittade på klockan nästa gång hade den hunnit bli tolv. Jag ringde upp Emilia och hon lät trött när hon svarade.

- Hej ska jag köpa med mat hem?  Frågade jag.

- Ja , McDonalds! sa hon och jag skrattade. McDonalds var klassiskt "dagen efter". 

.

Jag ställde mig i kön och såg en välbekant kalluffs längre fram. Det var Harry. Shit vad skulle jag göra? kände han igen mig? Skulle jag hälsa eller inte? Sedan fick jag syn på ännu en bekant gestallt. Denna situationen kunde jag inte smita från. Jag förberedde mig mentalt. Jag hatade att jag var så jävla osäker och önskade att jag var lite mer som Isabell och Emilia.  Harry fick sina hamburgare i en tamedpåse och vände sig om. Han såg mig  och sken faktsikt upp i ett leende. Han gick fram till mig och gav mig en kram. Jag blev så häpen att han kramade mig men musklerna styrde mig och jag kramade honom tillbaka.

- Hej Alex , bakis idag? Frågade han. Zayn hade fortfarande inte sett mig. Han snackade med hon som stod i kassa. Han hade fått fel hamburgare och ville byta.

- Hej , nej inte så farligt. Dudå? frågade jag och han log. 

- Nja , lite! sa han och kliade sig i bakhuvudet. Det såg ut som han skulle säga något men sedan ångrade han sig. Just då kom Zayn fram. Han var otroligt snygg. Han hade gråa jeans, vit t-shirt , boots och skinnjacka. 

- Heej! sa han och såg förvånad ut. Han gav mig en hård kram och jag kramade tillbaka.

- Hej , det var trevligt igår! sa jag och han nickade.

- Ja , det va det verkligen. Men du bara drog jag hann inte säga hejdå! Sa han och såg lite ledsen ut.

- Jag vet, jag var så trött. Men det är min tur nu. Vi ses! sa jag och gick fram till kassa. Jag vände mig om lagom tills dom gick ut. Zayn log lite halft och vinkade. 

.

- Har du maten? Jag håller på att dö! skrek Emilia när jag kom innanför dörren. Hon kom rusand eoch drog påsen ur mina händer. Jag skrattade åt henne och följde med in i köket.