Zayns perspektiv.
- Zayn , snälla säg inte det om min mamma till Liam. Jga vill inte att folk ska tycka sund om mig. Det va igentligen inte meningen att lägga alla mina problem på dig. Men när jag väl öppnar mig har jag svårt att sluta. Förlåt, sa haon och tittade ner.
- Säg inte förlåt Abby , du är modig som vågar berätta. Det är inte alla som gör det , sa jag och gav henne en kram.
Abby's perspektiv.
Jag hade precis berättat om mitt liv för en person jag knappt kännde. Men det var kanske det som behövdes. Att någon som inte var inblandad fick veta. Jag visste att jag behövde någon att prata med och det kanske var han. Det kanske var bra allt jag just sagt. Min mage började kurra sjukt högt och Zayn tittade på mig.
- Är du hungrig? frågade han och skrattade lite.
- Ja, är du? frågade jag och log stort. Det va skönt med Zayn. Man gick från att vara hur seriös som helst till att skratta. Det är viktigt att man kan skratta även när livet känns mörkt.
- Ja faktsikt, sa han och log.
- Kom , vi ser om det finns något i kylen, sa jag och reste mig upp. Han reste sig också och vi gick ut i köket. På vägen fick jag en glimt av mig själv i speglen. Jag backade tillbaka och granskade mitt ansikte närmre. Blåtiran hade bleknat mycket och om jag hade en riktigt bra concealer skulle jag nog kunna dölja den helt.
- Vad gör du? frågade Zayn som tittade ut från köket.
- Inget, sa jag och skrattade lite. Men så länge blåriran satt i mitt ansikte skulle jag ständigt påminnas om överfallet. Därför blev jag så glad när jag såg att det höll på att försvinna. Fast jag hade kvar den, på bild. Jag hade tagit bilder ifall att jag skulle våga anmäla. Jag gick efter Zayn in i köket och öppnade kylskåpet. Och det märktes att ingen hade handlat på ett bra tag. Där stod två flaskor coca cola och ett paket med kex. Varför nu kexen stod i kylen.
- Ser ut som om vi får ge oss ut för att hitta mat ,sa jag och vände mig om.
- Jag vet en jättebra kinaresturang som han öppet hela natten, eller jag resturang och resturang. Mer som ett gatukök men du fattar, sa han och jag nickade.
- Det låter bra!
- Vi har bara ett problem, vi har ingen bil, sa han samtidigt som han funderade.
- Jag har en cykel, sa jag lite generat samtidigt som jag skrattade.
- Då åker vi! sa hanoch skrattade.
.
Klockan var runt 12 när vi tog ut min gamla rangliga cykel ur lägenhetshusets föråd. Zayn hoppade upp och började cykla långsamt.
- Hoppa upp i farten! skrek han. Jag gjorde som han sa. Det kändes som om hela cyklen skulle braka ihop när jag hoppade upp. Men otroligt nog höll den.
- Är du på? frågade Zayn.
- Haha , låtsas inte som om du inte kände det där! sa jag och vi båda började skratta.
.
Efter en kvart kom vi fram. Vi beställde varsen "chinabox" med nudlar och kyckling. Sedan ledde vi cyklen till en park. Det va mörkt ute men vi hittade en bänk med en gatulampa precis över. Vi satte oss och började äta. Jag tog en bild på oss. Jag skrev en tweet och precis innan jag skulle trycka "tweet" kom jag på att Zayn va känd och att den kanske inte va så smart att lägga ut den utan att fråga.
- Zayn.. är det okej om jag lägger ut bilden på min twitter? frågade jag och han log.
- Ja , klart! sa han och nu va det jag som log. Jag skrev "Just hanging with Zayn Malik and a China box! Life is good" sedan tweetade jag det.
Har inte hunnit kolla igenom stavfel. Så klaga inte!
Kram :)