You stole my heart - Del 15
- Jag ... är kär i dig! sa han och tittade upp och rakt in i mina ögon. Det blev som en chock för mig. Av allt jag hade förberett mig på kom detta som en bomb. Jag kände mig snurrig och helt mållös.
- M..e..e..n va?
- Det är därför jag unviker dig , att se dig och Harry tillsammans är inte precis vad jag vill! sa han. Men istället för att svara böjde jag mig över stolen och kysste honom. Han mjuka läppar fomade sig runt min och han besvarade kyssen...
- Nej , nej nej! sa jag när vi avslutat kyssen. Vad gör jag , jag kan inte vara kär i min bästa väns vän! sa jag och reste mig upp och gick fram och tillbaka.
- Så ..du är också eh.. kär i mig? sa Liam nervöst.
- Sen första gången jag såg dig! sa jag med oro i rösten. Sedan tårkade jag de tårar som hade runit ner för kinden och gick ut till Harry.
- Ska vi gå eller? frågade jag och han nickade.
- Hejdå killar! sa jag tyst och sedan gick jag ut med Harry tätt bakom mig. Jag kunde inte hejda tårarna och jag gick fort. Harry sprang ikapp mig och tog mig i armen.
- Jasmine , vad är det? sa han och jag slog ner blicken.
- Inget!
- Men jag är inte blind! sa han nästan argt.
- Men lyssna på mig när jag säger att det inte är något! skrek jag.
- Asså ibland undrar jag fan vad som är fel på dig! skrek han tillbaka.
- Åh nej det där sa du inte! sa jag och vände på klacken. Jag kände hur han drog mig i armen och drog in mig i en kram.
- Förlåt... Jag menade inte det! sa han och jag la huvudet mot hans bröst.
- Förlåt själv! sa jag.
- Kan vi inte skita i filmen och åka hem till dig istället? frågade han och jag nickade. Det va inte särskilt långt så vi började gå. Harry tog mig i handen och så gick vi hela vägen hem.
- Harry , du är som en bror för mig. Fast vi inte har känt varandra överdrivet länge så förstår du mig som ingen annan! sa jag och log lite.
- Hörde jag just Jasmine säga det där?! sa han och spärrade upp ögonen.
- Haha kul! sa jag och boxade honom på armen.
- Jag måste nypa mig i armen och se om jag drömmer! sa han och nöp sig själv hårt i armen. Han kved till och vi båda började asgarva.
- du är speciell Jasmine , inte som alla andra tjejer. Du står på dig , spelar inte dum och är kaxig! precis som en tjejer ska vara! sa han och kramade mig. Jag log när han sa det.
- Okej nog med kännslor nu! sa jag och gick in i lobbyn. Vi gick in i hissen och jag tryckte på rätt våning. Hissen började åka men när vi kom till våning fem började hissen hoppa upp och ner , lamporna blinkade och till slut stannade hissen och lamporna släcktes...
Kommentarer
Postat av: ebba
meer, meer, meer!!! :D
Postat av: M
Fett bra! :D
Postat av: Anonym
As bra meer!! :)
Postat av: emma
jättebra ! :)
Postat av: Nathalie'
meeer! :D
Postat av: jaaaag
LÄS GÄRNA VÅR NOVELLBLOGG!! :D
Trackback
