onedirectionnnovell

- Kom igen. Bara så jag får bort den dåliga bilden du har av mig. Bara som vänner? sa han och log stort.

- Okej, men bara som vänner! sa jag och la betoningen på bara.

- Bra , klockan 7 imorgon. Jag vet att det döljer sig en väldigt fin tjej under ditt hårda skal!  sa han och blinkade med ena ögat. Sedan gick han. Jag ångrade mig direkt men det va lika bra att göra det.  Men det som gjorde att jag tvekade så mycket va killen jag sprang på igår. Han va så speciell på något sätt.

.

Jag kom ut ur duschen och gick in till min gaderob. Och för första gången slog det mig att jag inte hade en aning om vad man skulle ha på sig. Skulle man ha någon jätte fin långklänning eller kanske jeans och en söt blus. Eller skulle man ha en gullig liten klänning?

" Vart ska vi , vad ska man ha på sig?" jag skickade snabbt iväg smset till Harry och väntade på svar. " något fint , men inte för fint!". Jag skrattade lite åt svaret och tittade igenom kläderna Kristen hade köpt åt mig eftersom jag tvekade på att jag hade något dugligt med hemmifrån. Jag hittade tillslut en brun klänning med öppen rygg. Jag förstod inte riktigt vad jag höll på med. Varför sa jag ja till detta? Jag ville vara arg och deprimerad. Men i Harrys sällskap var jag inte det. Fast jag ville.

.

Vi skulle mötas utanför starbucks och tio minuter innan hoppade jag in i en taxi. Jag sa till chafören vart jag skulle och han började köra. Det va en varm kväll så jag behövde ingen jacka. Bilen saktade in och jag betalade och hoppade ur. Harry stod utanför i ett par chinos, en t-shirt och en svart kavaj med vit kant.

- Hej sa han och skulle precis böja sig ner för att krama mig.

- Hej! sa jag och vek snabbt undan.

- Ska vi gå? sa Harry som såg lite häpen ut.

- Ja! sa jag och vi började gå. Harry visade mig vägen till en mysig liten resturang. Den va ganska tom och vi satte oss vid ett bord för två. Vi beställde maten och kyparen gick iväg.

- Okej Harry varför?

- Vadå varför? sa han förvånat.

- Varför bjuder du ut mig? Jag är elak och dryg så jag förstår verkligen inte varför.

- Du är intresant, du är inte som någon annan tjej jag träffat. Svarade han.

- Jag är så ointresant man kan bli..

- Inte för mig! sa han och jag log lite.

- Okej du ska få veta. Men jag vill att du ska lova mig två saker.

- Vad som helst.

- Först vill jag att du lovar att du aldrig kommer bli kär i mig? sa jag och han nickade.

- Okej. Men varför? sa han.

- För att jag inte klarar  av något sådant nu! sa jag. Sedan berättade jag allt för Harry. Om mina självmordsförsök. Mitt alkohol beroende. Att jag skadade mig själv och att min familj va en enda stor röra. Han satt tyst hela tiden när jag berättade och nickade på passande ställen.

- Wow! va det enda han fick ur sig när jag va klar.

- Och det andra saken du ska lova mig är att du aldrig berättar detta för någon! sa jag och han nickade igen.

- Jag lovar!

- Detta är inte saker jag berättar för vem som helst. Det är bara min bästa vän hemma som vet allt detta. sa jag och han log lite.

- Och nu vet dina andra bästa vän! sa han och nu log jag lite.